den 22 februari 2023
Cellskelettets sammansättning i tjocktarmens slemhinna förändras vid inflammatoriska tarmsjukdomar
De observerade förändringarna i tarmcellernas stödstrukturer hos personer med inflammatoriska tarmsjukdomar kan i framtiden främja utvecklingen av en ny tarmdiagnostik. Det visar forskningsresultat från ett sektorövergripande projekt där forskare från Åbo Akademi deltog.
Till de inflammatoriska tarmsjukdomarna hör Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Under de senaste decennierna har bägge sjukdomar snabbt blivit vanligare och i Finland finns idag cirka 50 000 personer med en inflammatorisk tarmsjukdom. Forskare i cellbiologi vid Åbo Akademi observerade att sammansättningen av cellskelettet i tjocktarmens slemhinna förändras vid inflammatoriska tarmsjukdomar. I projektet deltog också Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus.
Enligt resultaten börjar det cytoskeletala proteinet keratin 7, som inte hittas i en frisk tarm, framträda i tjocktarmens celler hos personer med en inflammatorisk tarmsjukdom. Eftersom keratinhalterna i cellerna vanligtvis är rätt höga kunde de ökade keratin 7-halterna hos patienter med tarminflammation utgöra basen för en ny markör som är relativt lätt att mäta, säger Diana Toivola, biträdande professor vid Åbo Akademi och gruppchef vid flaggskeppet InFLAMES.
Bra grund för att utveckla diagnostik
Tarmsjukdomar är numera mycket vanliga och eftersom symtomen på olika sjukdomar ofta påminner om varandra är behovet av nya särskiljande diagnostiska metoder betydande. Diagnostik som utnyttjar förändringar i strukturkomponenterna av slemhinnans celler kunde i framtiden bidra till att snabbare identifiera tarmsjukdomar och skilja deras undertyper från varandra. De här resultaten som man fått fram med hjälp av datorbaserad digital bildanalys är enligt forskarna en bra grund för att utveckla diagnostik för tarmsjukdomar som utnyttjar keratiner, och då framförallt keratin 7.
– Keratinet hör till en grupp av strukturproteiner som är mycket vanliga på slemhinnornas ytor, såsom i tjocktarmen. Vi känner inte ännu till alla de biologiska roller de kan ha, men man vet att olika vävnader såsom tarmarna, huden och levern har mycket karakteristiska keratinprofiler. Det här utnyttjas redan särskilt inom cancerdiagnostiken. Än så länge är det inte känt vad som orsakar de observerade keratinförändringarna vid inflammatoriska tarmsjukdomar, säger FD Lauri Polari som i huvudsak genomfört och ansvarat för projektet i Toivolas forskningsgrupp.
I undersökningen betonades än en gång vikten av samarbete mellan flera branscher och universitet. I det här arbetet kombinerades kunskapen hos cellbiologer vid Åbo Akademi, kunnandet inom patologi och gastroenterologi vid Åbo universitet och dess centralsjukhus, Auria biobanks provsamling samt forskningsresurserna inom flaggskeppet InFLAMES.
Rapporten har publicerats i Scientific reports och kan läsas i sin helhet här:
Källa: Åbo Akademi
InFLAMES är Åbo universitets och Åbo Akademis flaggskeppsprojekt. Målet är att identifiera nya läkemedelsutvecklingsobjekt och att bedriva läkemedelsutveckling tillsammans med bioteknik- och läkemedelsföretagen. Inom flaggskeppsprojektet främjas även diagnostiken, med vilken man kan skräddarsy lämpliga precisionsbehandlingar för patienter.
Annonser
