Brister i vård av unga med astma och allergi

Den nationella kartläggningen visar att mer än hälften av vårdgivarna inte följde någon eller endast en av de fem huvudrekommendationerna i riktlinjerna. Mindre än en tredjedel av vårdgivarna gav till exempel patientutbildning som är en av grunderna till att erhålla egenvårdsförmåga. I studiepopulationen identifierades hinder såsom brist på resurser och kunskap. Andra hinder inkluderade kulturella skillnader mellan vårdmiljöer för barn och vuxna, liksom otillräcklig kommunikation mellan barn- och vuxensjukvården, oklara rutiner och att patienter inte informeras om överföringen till vuxensjukvården, säger Inger Kull, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare och fortsätter:

– Resultaten tyder på brister i hur väl vårdgivare inom både barn- och vuxensjukvård följer de kliniska riktlinjerna för att stödja övergångsvården för unga med astma och allergi.

Varför är resultaten viktiga? 

– Följsamhet till riktlinjer utifrån vårdgivarens perspektiv har inte tidigare belysts. Ett huvudresultat var att vårdgivare verkar fokusera mer på överföringen än själva övergången, det vill säga de unga är inte förberedda på att ta eget ansvar för sin hälsa. Det kan förklara tidigare forskning från bland annat vår forskargrupp som visar att unga med astma upplever sig borttappade i sjukvården i överföringen mellan barn- och vuxensjukvård. Detta bekräftas i både kohort- och registerstudier där en stor andel av unga med astma har begränsad kontakt med sjukvården och få uttag av astmaläkemedel. Det framgår också att en stor andel unga med astma har en okontrollerad sjukdom vilket även är associerat med en lägre livskvalitet jämfört med de med kontrollerad astma. 

Hur genomförde ni studien? 

– En webbenkät skickades ut till medlemmar i astma- allergi- och KOL-sjuksköterskeföreningen, Svenska barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin, Nätverket för astma- allergi- och KOL, allmänläkare samt Svenska föreningen för allergologi. Totalt 245 individer besvarade enkäten varv 213 kliniskt aktiva/erfarna läkare och sjuksköterskor inom astma och allergi på alla vårdnivåer inkluderades. Kvantitativa och kvalitativa data besvarades utifrån utvalda huvudrekommendationer baserat på European Academy of Allergy and Clinical Immunology och svenska barnläkarföreningens riktlinjer för ”övergång från barn- till vuxensjukvård för ungdomar med astma och allergi”.  

Vad är nästa steg i er forskning? 

– Då det idag inte finns något standardiserat stöd för unga med astma och allergi under överföringen från barn- till vuxensjukvård i Sverige är vårt nästa steg att testa och utvärdera ett personcentrerat program för överföring från barn- till vuxensjukvård för ungdomar med astma. 

Programmet utgår från nationella och internationella riktlinjer och kommer i ett första skede utvärderas i form av en pilotstudie genom att samla in registerdata kring astmaläkemedel samt data över den unges egenvårdsförmåga. Mätningar kommer göras före och efter medverkan i programmet. Vidare kommer användarvänligheten av det nya programmet att undersökas. Resultaten från den här piloten avgör hur det nya programmet sedan kan utvärderas i en större studie.  

Publikation:

“Transitional care of adolescents and young adults with asthma and allergy – the healthcare professional perspective”, Maria Ödling, Birgitta Lagercrantz, Emma Goksör, Hanna Sandelowsky, Christer Janson, Inger Kull, Allergy, online 9 februari 2024, doi: /10.1111/all.16047.

Källa: Karolinska Institutet.