den 25 november 2022

Behandling av IBS – ett genombrott runt hörnet?

Med en sjukdomsprevalens omkring 11 procent är IBS en vanligare folksjukdom än exempelvis typ 2-diabetes. Foto: Canstock, arkiv.

Runt en miljard människor världen över lever med IBS, en sjukdom som ofta får stor inverkan på livet. Detta faktum till trots saknas effektiva läkemedel mot sjukdomen. I denna artikel tittar vi närmare på dagens behandlingsalternativ och nya projekt under utveckling. Kan vi vara nära ett genombrott i behandlingen?

IBS (irritable bowel syndrome) är en funktionell störning i tarmens motorik och känsel vilket orsakar smärta och avföringsrubbningar, och kan innebära stort lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade. Även om orsaken till att sjukdomen uppstår ännu inte är helt kartlagd vet man idag att bidragande faktorer framför allt består av stress, störd hjärntarmaxel, tarminfektion samt förändrad bakterieflora. 

Med en sjukdomsprevalens omkring 11 procent är IBS en vanligare folksjukdom än exempelvis typ 2-diabetes. Över 70 procent av patienterna vittnar dessutom om en otillräcklig sjukdomskontroll, vilket är föga förvånande då dagens farmakologiska behandling fokuserar på symptomlindring – ofta med ofullständig effekt.

Dagens behandling

Idag hanteras IBS genom en rad behandlingsstrategier såsom livsstilsförändring, stresshantering och läkemedel. Tillgänglig läkemedelsbehandling riktas mot specifika symptom och dessutom är utbudet alltjämt begränsat.

Valet av behandling beror på vilken typ av IBS patienten har – förstoppning (IBS-C), ökad tarmpassage och diarré (IBS-D) eller en mixad avföringsrubbning (IBS-M).

  • IBS-C kan behandlas med bulkmedel som exempelvis Inolaxol, eller makrogol såsom Movicol(laxeringsmedel). Dessa är dock associerad med biverkningar som smärta och illamående.
  • IBS-D kan behandlas med loperamid, vilket har förstoppning som vanlig biverkning. Vid IBS-D är även gallsaltsbindaren kolestyramin och det tricykliska antidepressiva och smärtstillande läkemedlet amitriptylin tillgängliga alternativ, varav det sistnämnda är förknippat med allt från humörpåverkan och hjärtbesvär till huvudvärk och muntorrhet.
  • Vid IBS-M kan behandlingen ske genom kombinationer av nämnda läkemedel.
  • När IBS uppstår i kombination med SIBO(small intestinal bacterial overgrowth) kan rifaximin vara ett alternativ. Ofta krävs dock långtidsbehandling, vilket är en utmaning då rifaximin är förknippat med utveckling av läkemedelsresistens. Idag är rifaximin godkänt för behandling i över 30 länder, bland annat i USA för behandling av IBS-D, turistdiarré och leverencefalopati, men har inte beviljats subvention i Sverige.                                                                                      

Nya behandlingar i antågande

Ovan nämnda läkemedel är därmed associerade med negativa biverkningar, och fyller som nämnt inte heller behandlingsbehovet hos patientgruppen. Med andra ord utgör IBS-patienter alltså en stor och underbehandlad målpopulation.

Att man på senare tid kunnat addera flera pusselbitar kring sjukdomspatologin har förbättrat möjligheterna att utveckla nya behandlingar som istället utgår från sjukdomens underliggande orsaker. Förhoppningen – och målet – är att det ska resultera i bättre behandlingsutfall och färre biverkningar för IBS-patienter.

Källa: BioStock


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas

Senaste numret


Annonser