250 år gammal hjärtmedicin testas mot dödlig cancer

– Digitoxin är ett välkänt och godkänt läkemedel. Det kan göra utvecklingen av nya cancerbehandlingar både snabbare och billigare. Eftersom vi ser lovande resultat från labbet tar vi nästa steg och testar det i en klinisk studie, säger Heléne Lindholm, forskare inom biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

En av de svåraste cancerformerna

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva cancersjukdomarna. Endast fem procent av patienterna lever längre än fem år efter diagnos. I laboratorieförsöken på Högskolan i Skövde har digitoxin visat sig störa cancercellernas energiproduktion, rubbat deras kalciumbalans och i vissa fall fått dem att sluta dela sig eller dö.

Skräddarsydd behandling för varje patient

Effekten av behandlingen har dock varierat kraftigt mellan olika tumörer. Bukspottkörtelcancer är en sjukdom med stor biologisk variation och kan se väldigt olika ut från patient till patient. Två patienter kan ha samma diagnos men helt olika tumörer. Det är bara därför det är så svårt att hitta en behandling som fungerar för alla, säger Heléne Lindholm.

För att spegla variationen använder forskarna fem olika typer av cancerceller och jämför deras reaktioner. Förhoppningen är att förstå varför vissa tumörer svarar bättre än andra. Målet är en mer individanpassad vård.

– Det är ett viktigt steg mot mer individanpassad, där varje patient får en behandling skräddarsydd efter just sin tumör. Samtidigt letar teamet efter biomarkörer, spår i kroppen som kan avslöja vilka patienter som har störst nytta av digitoxin och undersöker hur läkemedlet bäst kan kombineras med andra behandlingar.

Från labb till patient

Studien genomförs i samarbete med Skaraborgs sjukhus, där onkologen Johan Haux, som initierade försök med digitoxin, leder den patientnära fasen. I den kliniska studien ska forskarna fastställa rätt dos, bekräfta att behandlingen är säker för patienterna och bekräfta att de biomarkörer som hittats i laboratoriet också fungerar i praktiken.

Om resultaten håller digitoxin bli ett nytt behandlingsalternativ för patienter som i dag har många möjligheter. Forskningen har delvis finansierat av Assar Gabrielssons Fond.

Vetenskapliga publikationer:

Samlokaliseringen av NLRP3- och ASC-fläckar medför inte automatiskt NLRP3-inflammasomfunktionalitet i PDAC-cellinjer

Heléne Lindholm, Matthew Herring, Maria Faresjö, Johan Haux, Ferenc Szekeres, Katarina Ejeskär

International Journal of Translational Medicine 2024. Artikel.  https://doi.org/10.3390/ijtm4020013

Källa: Högskolan Skövde.