den 23 januari 2026
1,8 miljoner till forskning för säkrare hjärtoperationer
Örebroforskaren Anna Björkenheim vid Universitetssjukhuset Örebro har beviljats 1,8 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden. Med anslaget ska hon undersöka om ett befintligt läkemedel kan minska risken för allvarliga komplikationer efter bypassoperation, en av Sveriges vanligaste hjärtoperationer.
Målet med forskningen är att förbättra återhämtningen och öka säkerheten för patienter som genomgår bypassoperation. En bypassoperation är när man gör en ny väg för blodet runt ett stopp i hjärtats kranskärl.
– Forskningen handlar om hur man kan skydda hjärta och njurar i samband med bypasskirurgi, berättar Anna Björkenheim, överläkare inom Verksamhetsområde hjärt- lungmedicin och klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Örebro.
Möjligheten att öka säkerheten med ett befintligt läkemedel
Varje år genomgår tusentals personer i Sverige en bypassoperation för att förbättra blodflödet till hjärtmuskeln. Trots att ingreppet är välbeprövat drabbas och del patienter av två vanliga och allvarliga komplikationer efter operationer, förmaksflimmer och akuta njurskada, förklarar hon.
Förmaksflimmer kan upplevas som hjärtklappning och ge andfåddhet, och öka risken för stroke. Akut njurskada kan i sin tur leda till behov av dialys, långvarig sjukhusvistelse och ett mer komplicerat vårdförlopp. Sammantaget innebär dessa komplikationer både ökat lidande för patienter och stora kostnader för sjukvården.
Undersöker dapagliflozins effekt efter bypassoperation
I studien STENOTYPE undersöker Anna Björkenheim och hennes forskargrupp om läkemedlet dapagliflozin kan minska risken för komplikationer efter bypasskirurgi.
– Dapagliflozin används redan i dag vid typ 2-diabetes, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom. Det har visat sig ha positiva effekter på både blodkärl och inflammationsprocesser, säger hon.
I studien kommer 800 patienter att lottas till att antingen få dapagliflozin eller placebo, det vill säga en tablett utan aktivt läkemedel. Behandlingen startar minst en vecka före operationen och pågår fram till utskrivning från sjukhuset. Under studiens gång följer forskarna noggrant hur många som drabbas av förmaksflimmer och hur njurfunktionen påverkas, samtidigt som läkemedlets säkerhet utvärderas.
Om dapagliflozin visar sig kunna minska förmaksflimmer och akut njurskada efter bypasskirurgi kan det innebära en betydande förbättring av både patienternas återhämtning och ett mer effektivt resursutnyttjande inom sjukvården.
– Anslaget från Hjärt-Lungfonden gör det möjligt för oss att genomföra en studie som kan bidra till tryggare och mer skonsamma vårdförlopp för patienter med kranskärlssjukdom, avslutar Anna Björkenheim.
Fakta:
- Projektet heter ”SGLT2-hämmarbehandling hos patienter som väntar på kranskärlsbypassoperation för att minska postoperativt förmaksflimmer och njurskada - En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, prospektiv, multicenter klinisk behandlingsstudie” och förkortas STENOTYPE.
- Läkemedlet som undersöks i studien heter dapagliflozin. Det används redan idag för behandling av typ 2-diabetes, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom. Läkemedlet tillhör gruppen SGLT2-hämmare, som bland annat förbättrar blodsockerkontrollen och kan ha gynnsamma effekter på blodkärl och inflammation.
STENOTYPE startade 2024 och har hittills inkluderat nära 150 forskningspersoner. Inkluderingen fortsätter fram till 2027.
Källa: Universitetssjukhuset Örebro.
Annonser
