den 23 oktober 2017
Vitamin B6
Vi kräver tillräckligt av alla vitaminer för att energi- och hela ämnesomsättningen ska fungera riktigt. Inget vitamin kan ersätta ett annat och skulle vi ha ett perfekt näringsintag förutom en total brist på ett enda vitamin, så skulle vi dö. Trots att upptäckten och betydelsen av flera vitaminer har renderat i flera Nobelpris, så är intresset och kunskaper om vitaminer ofta lågt hos läkare och andra legitimerade vårdgivare, som är verksamma inom ”vårdapparaten”. Efter över 25-års samarbete med olika forskare och omfattande analytiskt ”fältarbete”, vet jag (MN) att det av flera orsaker är vanligt med olika grader av ”dolda” biokemiska vitaminbrister (exempelvis hos äldre och idrottare) i Sverige, men även i våra grannländer.
Man bortser också ifrån att ett i alla avseenden fullvärdigt näringsintag utgör en grundläggande hörnsten för all hälsa och medicinsk behandling, exempelvis vid läkning och rehabilitering efter omfattande kirurgiska ingrepp. Utöver mångfalden av definierade essentiella näringsämnen, så vet vi idag att det till detta finns en stor mångfald av viktiga ämnen i form av fytokemikalier, växtfibrer, probiotiska bakterier samt några endogena s.k. konditionella mikronutrienter (bl.a. coenzym Q10), som har visade hälsobefrämjande effekter samt på många intrikata sätt samverkar med olika näringsämnen. Viktiga exempel på detta är hur cellskyddande (antioxidativa) fytokemikalier kan samverka med essentiella antioxidanter som vitamin C och vitamin E (samlingsnamn för olika tokoferoler). Följande text kommer enbart att ägnas vitamin B6, ett livsviktigt vitamin och antioxidant, som många faktiskt ovetandes har olika grader av brist på.
Den ungerske Nobelpristagaren Albert Szent-György som är mest känd för upptäckten av vitamin C, låg även bakom upptäckten (1934) av vitamin B6 existens. Flera forskargrupper i USA och Europa arbetade sedan med att försöka kartlägga ämnets kemiska struktur. Det var artikelförfattarens (MN) tidigare chef (vid Institute for Biochemical Research at University of Texas) professor Karl Folkers och en kollega (Harris), som slutligen lyckades säkerställa den kemiska strukturen för den dominerande formen av vitamin B6 (1939).
Annonser
