den 23 oktober 2017
Traditionella kostråd vid diabetes och logiska kullerbyttor
Socialstyrelsens riktlinjer bygger på logiska kullerbyttor och uteslutande av välrenomerad forskning. De senast utgivna kostråden från Socialstyrelsen kom 2011 och de gäller fortfarande. Man förespråkar fem olika dieter, varav de fyra första dieterna, dvs traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt GI, har vetenskapligt stöd i epidemiologiska studier avseende förbättring av metabola parametrar och viktreduktion. Se referenser från SBU! (4)
Den femte dieten benämnes extrem lågkolhydratkost. Den innehåller upp till 30 E-procent protein och 50-100 g kolhydrater, vilket är en lågkolhydratdiet med ökad mängd protein utan att vara ketogen. Enligt SBU saknas långtidsstudier över 6 månader samt studier med tillräckligt många deltagare. Man rekommenderar noggrann uppföljning av patienter, som på eget initiativ väljer denna diet.4
Det finns en rad kostråd i de fyra första dieterna, som alla tar hänsyn till de rådande expertdirektiven. De innehåller 40-60 E procent kolhydrater och normal mängd protein, 15-20 E procent. Det innebär att energiproduktionen i kroppens celler till största delen kommer från glukos i citronsyrecykeln. En ytterst liten del av ATP kommer från acetyl-CoA i den ketogena vägen. Allt kolhydratintag över 50 g/d gör att levern shuntar över till glukosförbränning vilket ökar användningen av insulin, och belastar bukspottkörteln och levern.1, 2, 3
Alla försök att med läkemedel öka kroppens insulinproduktion vid insulinresistens medför högre insulinnivåer och ökad inflammatorisk aktivitet. Externt tillfört insulin vid insulinresistens har samma inflammatoriska effekt.