den 11 juni 2025
Svåra barndomsupplevelser kan öka risken för endometrios

En ny studie från Karolinska Institutet med över en miljon kvinnor kopplar samman svåra erfarenheter från barndomen och risken att diagnostiseras med endometrios senare i livet. Studien visar en koppling mellan att som barn ha varit exponerad för våld och en dubbelt så hög risk att drabbas av denna gynekologiska sjukdom.

Marika Rostvall
Läkare och doktorand. Foto: Anna-Lena Kempe.
Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Dessa celler fäster på bukhinnan, livmodern, äggstockarna eller andra organ och bildar endometrioshärdar. Härdarna reagerar på könshormoner och blöder vid mens, vilket leder till smärta och inflammation som kan orsaka sammanväxningar mellan organ, vilket ökar smärtan.
Trots att endometrios, som drabbar en av tio kvinnor, är en relativt vanlig sjukdom, är dess orsak inte helt klarlagda. En ny studie publicerad i tidskriften Human Reproduction har nu identifierat en koppling mellan olika typer av svåra barndomserfarenheter och en ökad risk för att utveckla endometrios.
Studien omfattade drygt 1,3 miljoner kvinnor födda i Sverige mellan 1974 och 2001. Av dessa diagnostiserades drygt 24 000 med endometrios.
Forskarna använde data från flera nationella register för att kartlägga kvinnornas uppväxtförhållanden. Bland annat undersöktes faktorer som att ha föräldrar med psykiska ohälsa, missbruk, ekonomiska problem eller intellektuella funktionsnedsättningar, att ha en tonårsförälder, död inom familjen och att vara exponerad eller utsatt för våld och sexuella övergrepp.
Resultaten visade att alla undersökta faktorer, utom döden inom familjen, var kopplade till en ökad risk för endometrios. Att ha upplevt någon av dessa riskfaktorer var kopplat till en 20 procents ökad risk för endometriosdiagnos jämfört med kvinnor som inte varit utsatta.
– Vi kunde också se att ju fler riskfaktorer i barndomen, desto högre risk. Bland dem som hade fem eller fler faktorer ökade risken upp till 60 procent, säger studiens försteförfattare Marika Rostvall, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Den starkaste kopplingen observerades hos barn som exponerats för våld. De barnen hade en mer än dubbelt så hög risk att få endometrios senare i livet jämfört med kvinnor som inte varit utsatta.
– Resultaten tyder på att tidiga livserfarenheter kan påverka kroppens hälsa långt senare och lyfter vikten av att se hela människan, inte bara sjukdom. Fynden går också i linje med tidigare forskning som visar att svårigheter i barndomen har djupgående konsekvenser för den framtida hälsan, säger Marika Rostvall.
Vad sambandet mellan svåra barndomserfarenheter och endometrios beror på har forskningen inte slagit snabbt, men Marika Rostvall lyfter fram två möjliga förklaringar.
– En förklaring är att stress under barndomen kan påverka immunsystemet, vilket skulle kunna göra att det inte längre kan elimineras endometriosvävnaden effektivt. En annan förklaring är att trauman under barndomen skulle kunna påverka kroppens smärtkänslighet, vilket kan leda till ökad smärta och därmed en högre sannolikhet för att få en endometriosdiagnos, säger Marika Rostvall. Jag hoppas att dessa fynd kan användas för att förbättra både förebyggande insatser och bemötande i vården.
Eftersom studierna är en observationsstudie går det inte att dra slutsatser om orsakssamband.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Region Stockholm. Studien finansierades av Karolinska Institutet och Region Stockholm. Kristina Gemzell-Danielsson har varit expert och talar till många företag utan koppling till den aktuella studien. Övriga forskare uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation: https://academic.oup.com/humrep/advance-article/doi/10.1093/humrep/deaf101/8159596#google_vignette
Marika Rostvall, Cecilia Magnusson, Kristina Gemzell-Danielsson, Kyriaki Kosidou, Johanna Sieurin, Human Reproduction, online 11 juni 2025, doi: 10.1093/humrep/deaf101
Källa: Karolinska Institutet.