den 23 oktober 2017
Ska vi hindra att sjukdomar uppstår eller nöja oss med att behandla sjukdomarna
Många sjukdomar uppstår av kända orsaker som dock anses alltför kostsamma att åtgärda – våra ansvariga väljer i stället att satsa på behandling när sjukdomen väl debuterat. Vi exponeras exempelvis för ett stort antal kemikalier och miljögifter. Vi känner till riskerna och vilka sjukdomar vi kan vänta. Vissa gifter kan orsaka cancer oavsett intagets storlek – oavsett om detta ligger över eller under ett gränsvärde. Gifterna når oss genom inandningsluften, dricksvattnet, maten, från kläder, material i våra bostäder och från konsumentprodukter med mer. Maten är dock den största källan för de svåraste miljögifterna.
Att minska denna belastning är i de flesta fall förenad med stora ekonomiska åtaganden som måste betalas av samhället. Här tillämpar ansvariga myndigheter och expertis principer som ger vägledning om vilka åtgärder som anses motiverade och vilka som anses ”orimliga” – t ex ”orimligt” kostsamma. Två sådana viktiga principer är s k ”risk-nytta-analyser” och ”kostnad-nytta-analyser”. I det senare fallet anges priset på ett mänskligt liv eller ett förlorat levnadsår. Detta vägs mot kostnaderna för att förhindra ett dödsfall eller ge möjlighet för ännu ett levnadsår. Men den sjukes lidande ges vid ”kostnad-nytta-analys” inget ekonomiskt värde.
”Ingen onödig oro”
Det är inte bara inom hälsoarbetet som tillämpningen av dessa principer sker. De kan förekomma hos Trafikverket när man åtgärdar farliga vägkorsningar osv. Det skulle väcka uppseende om alla tillämpningar inom olika områden blev kända för allmänheten.
Men här har våra myndigheter och ansvariga enats om att inte offentligt beröra dessa principer och tillämpningar. Man tillämpar i stället principen ”Ingen onödig oro”. Det vill säga det anses bättre för vårt välbefinnande om vi alla hålls ovetande om dessa frågor.
Annonser
