den 23 oktober 2017

”Prostatacancer ligger i strykklass”


Nu ska prostatacancervården i Sverige bli mer jämlik! Så utannonseras de nya nationella riktlinjer och vårdprogram för prostatacancer som publicerades i slutet av april. Sju år har gått sedan de senaste riktlinjerna gavs ut, så förväntningarna är stora.

Riktlinjerna och vårdprogrammet behandlar hela vårdkedjan från förebyggande insatser till livets slutskede och pekar ut många angelägna utvecklingsområden. Men helhetsbilden kommer lätt bort i detaljerna. För ett bra resultat är det viktigt att ha utgångsläget klart för sig.
Ett övergripande mått på en sjukdom – och vårdens resultat – är hur dödlig den är. För prostatacancer gäller att Sverige ligger på tredje sämsta plats i Europa. (Eurostat 2010). 2 400 män avlider varje år, oförändrat sedan många år. Detta ska ställas mot att vi enligt samma statistik ligger på näst bästa plats när alla cancerformer räknas in.

Landets vanligaste cancersjukdom
En förklaring till detta är att prostatacancer länge legat i strykklass såväl när det gäller forskning som vårdens organisation och resurser. Trots att det rör sig om landets vanligaste cancersjukdom med 9 000 nya fall per år är vården fragmenterad och utspridd geografiskt och över utövare. Det finns inte heller några utvecklingsdrivande kliniker med multidisciplinär kompetens och helhets­ansvar.
Utöver bättre organisation och mer resurser är det framför allt på tre områden som snabba insatser behövs för att bryta dödlighetskurvan:
• Tidig upptäckt är av avgörande betydelse för utgången. Under ett år får 1 100 män beskedet för sent, det vill säga att de har cancer som redan utvecklats för långt för att botande behandling ska vara möjlig. Trots att metoder finns är motståndet mot screening stort. Dödligheten skulle minska om alla män erbjöds provtagning vid till exempel 45 års ålder och därmed kunde få botande behandling i tid.

Läs hela artikeln här >


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas

Senaste numret


Annonser