den 23 oktober 2017
Patientskadelagen 20 år – den svenska modellen!
Om man drabbas av en undvikbar skada i sjukvården idag, vet nog de flesta att man kan få ekonomisk ersättning genom Patientförsäkringen. Men hur blev det så? Hur kunde vi undgå den situation som vi känner från USA: juridiska rådgivare hjälper missnöjda patienter med jättelika skadeståndsanspråk, vilket i sin tur leder till extremt dyra försäkringar för särskilt utsatt vårdpersonal?
Sverige var först i världen med att införa en särskild försäkring för att ersätta patienter i sjukvård och tandvård. Redan på 1960-talet framförde Carl Oldertz, försäkringsdirektör i Skandia, en banbrytande idé för att slippa segdragna skadeståndsprocesser. Man skulle helt enkelt slopa kravet på att det skulle ha förekommit fel eller försummelse från vårdpersonalens sida för att ersättning skulle kunna utbetalas.
Från början var patientförsäkringen frivillig. Men från 1997 är den obligatorisk för alla vårdgivare. Villkoren formulerades i Patientskadelagen (1996:799). Nu har det gått 20 år och erfarenheterna av denna lag har samlats i en skrift, som kan tänkas intressera många som av olika anledningar berörs av vårdskador (1).
Praktisk handbok
Tanken är att boken ska fungera som en praktisk handbok för alla som sysslar med patientskador, inte bara skadereglerare och jurister, utan också läkare, patientnämnder och patienter. Därför har man vinnlagt sig om ett klart och begripligt språk som passar även för lekmän.
Förutom lagtext och utförliga kommentarer får man information om själva ärendegången. Författarna refererar ett stort antal patientärenden som behandlats i Patientskadenämnden. Bland annat återges ett fall med ett barn som avled pga. streptokocksepsis, där man hade avstått från att ge penicillin med hänvisning till nationella riktlinjer. Detta fall presenterades också i Läkartidningen och väckte då en nödvändig debatt. Vad är läkarens primära uppgift?
Annonser
