Nya immunterapier mot lymfom inger hopp

– För lymfom går utvecklingen snabbt framåt. Vi har betydligt fler behandlingar i arsenalen nu än för bara fem-tio år sedan. Det gäller framför allt skräddarsydd immunterapi. Sedan i januari är CAR-T-celler godkänt för patienter med återfall i mantelcellslymfom. Vi har redan behandlat ett antal patienter med bra resultat, säger Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi och expert på cancerprecisionsmedicin, Akademiska sjukhuset.
– Utvecklingen är oerhört positiv eftersom mer än hälften av patienterna får återfall. Behandlingen innebär att man har chans att få bort lymfomet. Det finns dock fortfarande en risk att sjukdomen kommer tillbaka, men förhoppningsvis tar det lång tid. För vissa lymfom kan man även bota sjukdomen helt med CAR T- cellsbehandling, fortsätter hon.

Lymfom, eller lymfkörtelcancer, ärolika tumörsjukdomar som börjar i våra vita blodkroppar. Det är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Omkring 2 000 personer får diagnosen varje år. Cancern orsakas av att vita blodkroppar i lymfsystemet (lymfocyter) har blivit cancerceller som kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen. Vanliga symtom är förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, aptitlöshet, viktminskning utan orsak och nattliga svettningar.

Det finns cirka 65 olika lymfom som lite förenklat delas in i: Hodgkins lymfom, som oftast ger symtom på grund av förstorade lymfknutor och är det vanligaste lymfomet hos unga. Non-Hodgkins lymfom (aggressiva och indolenta). Exempel på aggressiva lymfom är storcelliga B-cellslymfom och de flesta T-cellslymfomen. Exempel på indolenta lymfom är follikulärt lymfom.

– Lymfom är väldigt olika. Somliga är aggressiva och snabbväxande, medan andra växer väldigt långsamt. Detta gör att chansen att bli botad varierar mycket mellan olika lymfomtyper, berättar Ingrid Glimelius.

Car-T-cellsbehandling vid mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom utgår från en typ av vita blodkroppar (grupp B-lymfocyter) som bildas i benmärgen och normalt finns i lymfkörteln. Sjukdomen är relativt ovanlig och drabbar knappt 100 personer i Sverige varje år. För CAR-T-cellsbehandling måste man vara tillräckligt stark och frisk eftersom behandlingen kan ge vissa biverkningar. Den kan först ges efter två tidigare behandlingar när sjukdomen trots detta kommit tillbaka. Man måste även tidigare ha testat nya tabletter för sjukdomen (så kallade tyrosinkinashämmare) för att få CAR-T celler.

CAR-T-cellsbehandling inleds med förbehandling, då patienten får t ex cytostatika, strålning eller tabletter med tyrosinkinashämmare - målriktade läkemedel som verkar genom att sakta ner eller stoppa tillväxten av tumören.

Därefter renar man fram ett slags immunceller, kallade T-celler, från patientens eget blod. Cellerna skickas sedan till laboratorium där de förses med en ny gen som gör att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller. Därefter odlas cellerna under tre till fem veckor, så att de blir fler. Innan de återförs får patienten en tre dagars förbehandling med cytostatika för att kroppen inte ska angripa T cellerna.

Flera studier på bispecifika antikroppar
Parallellt pågår studier med så kallade bispecifika antikroppar mot flertalet B-cellslymfom, även dessa ges framför allt vid återfall i sjukdomen och är en form av immunterapi. Studierna leds av olika läkemedelsbolag och pågår samtidigt i mer än 15 länder i världen, bland annat vid flera svenska universitetssjukhus.

– Antikropparna har två ”ändar” där den ena binder till tumörcellerna och den andra till våra egna T-celler. Man drar immuncellen närmare tumörcellen, ungefär som en magnet som klistrar ihop dem, så att kroppens eget immunförsvar kan hjälpa till att ta död på cancercellen, förklarar hon.

Behandlingen ges med regelbundna intervaller via spruta eller dropp en gång i veckan, i stället för en stor intensiv dos som är fallet med CAR-T celler.

– Vår förhoppning är att behandlingen kan göra att fler överlever och lever längre trots att man kan ha fått flera återfall av sitt lymfom. Likaså att behandlingen även kan ges till äldre och skörare patienter. På längre sikt ska vi testa om bispecifika antikroppar även kan ges som första behandling vid lymfom, exempelvis i kombination med cytostatika, avrundar Ingrid Glimelius.

Källa: Akademiska sjukhuset.