den 24 mars 2026

Ny studie visar på bristande uppföljning efter hjärtinfarkt – kvinnor drabbas hårdast

Hjärtoperation på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Här pågår ett aortaklaffsbyte. Foto: Anna Molander för Hjärt-Lungfonden.

Uppföljningen av riskfaktorer efter hjärtinfarkt inom sjukvården är otillräcklig och försämras över tid. Det visar en ny studie, publicerad den 20 mars, från Uppsala universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Många patienter får inte sina kolesterolvärden kontrollerade och dessutom får kvinnor sämre uppföljning än män.

Kristina Sparreljung

Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.

Jessica Schubert

Specialistläkare och forskare.

– Det här är allvarliga forskningsresultat som visar på behovet av en mer strukturerad eftervård. Vi vet att risken för nya hjärt-kärlhändelser är hög efter en infarkt, och då måste uppföljningen fungera bättre. Självklart borde den även vara jämställd, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och globalt. För patienter som överlevt en hjärtinfarkt är regelbunden kontroll av blodfetter och blodtryck avgörande för att förebygga nya insjuknanden. Enligt riktlinjer bör uppföljningen ske årligen. Ändå saknade nästan hälften av patienterna uppföljning av kolesterol tre år efter sin hjärtinfarkt.

Den aktuella studien omfattar över 6 000 patienter i Uppsala län som har följts i upp till tre år efter hjärtinfarkt. Resultaten visade att kolesterolmätning saknades hos tre gånger så många patienter (48 procent) som blodtrycksmätning, som saknades hos 16 procent.

Mer än hälften av de patienter som fick kolesterolmätning uppnådde inte målvärdet det första året och många patienter uppnådde varken målvärdena för blodtryck eller för blodfetter. Kvinnor var särskilt utsatta. Studien visade att kvinnor både hade lägre sannolikhet att få kolesterolmätning och att nå målvärdena för kolesterol och blodtryck.

– Våra resultat visar att patienter som deltagit i strukturerad, sjukhusbaserad uppföljning i högre grad har fått sina riskfaktorer kontrollerade än de som följts upp i primärvården. Förutom mer systematiska arbetssätt behövs därför en tydligare ansvarsfördelning i uppföljningen efter hjärtinfarkt, säger Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi och forskare vid Uppsala universitet.

Jessica Schubert framhåller också att en tydligare vårdstruktur skulle kunna göra stor skillnad för hjärtpatienters långsiktiga hälsa. Forskargruppen planerar nu att gå vidare med en större registerbaserad studie som omfattar flera sjukvårdsregioner i Sverige. Målet är att undersöka hur uppföljningen ser ut nationellt och om regelbundna kontroller av riskfaktorer faktiskt minskar risken för nya hjärt-kärlhändelser.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

Studien Poor long-term cardiovascular risk factor management after acute coronary syndrome: An observational cohort study, publicerades den 20 mars i Journal of internal Medicine och har möjliggjorts av anslag från Hjärt-Lungfonden och Region Uppsala.

Artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/joim.70086

Källa: Hjärt-Lungfonden.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser