den 13 januari 2026

Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS

Foto: Canstock, arkiv.

En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.

Olivia Thomas

Forskare. Foto: Erik Holmgren.

Tomas Olsson

Professor. Foto: Andreas Andersson.

Multipel skleros är en kronisk inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper det centrala nervsystemet och orsakar nervskador. Sedan tidigare är det känt att alla som får MS har haft en infektion med Epstein-Barr-virus (EBV), ett vanligt virus som ofta smittar i unga år, ibland med körtelfeber, men ofta utan tydliga symtom. Exakt hur detta virus bidrar till MS har länge varit oklart.

Den nya studien visar att när immunförsvaret bekämpar EBV kan vissa T-celler, som normalt ska angripa viruset, också reagera mot ett protein i hjärnan som heter ANO2. Detta fenomen kallas molekylär härmning – att immunceller missar kroppens egna proteiner för virus. Forskarna fann att dessa korsreaktiva T-celler är vanligare hos personer med MS än hos friska kontroller.

Studien bygger vidare på tidigare forskning som visat att felriktade antikroppar efter EBV-infektion kan spela en roll.  

– Våra resultat ger mekanistiska bevis för att immunreaktioner mot EBV kan direkt skada hjärnan vid MS. Det är en komplex neurologisk sjukdom och det kan vara så att de molekylära mekanismerna varierar mellan patienter, säger studieförfattare Olivia Thomas, biträdande lektor vid institutioner för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Studien bygger på analysator av blodprover från drygt 90 personer med MS och jämförelser med friska kontroller. Forskarna kunde isolera T-celler som reagerar både mot EBV-proteinet EBNA1 och mot ANO2. Dessutom gjordes försök i en musmodell att dessa celler kan förvärra sjukdomssymptom och orsaka skador i hjärnan.

Enligt forskarna kan resultatet bidra till att förklara varför vissa personer utvecklar MS efter en EBV-infektion medan andra inte gör det.

– Upptäckten öppnar för nya behandlingar som riktar in sig på dessa korsreaktiva immunceller. Eftersom flera EBV-vacciner nu testas i kliniska studier kan få stor betydelse för framtida förebyggande insatser, säger professor Tomas Olsson som har låtit studera tillsammans med docent Andre Ortlieb Guerreiro-Cacais vid samma institution.

Studien är ett samarbete mellan flera forskargrupper vid Karolinska Institutet och har finansierat av bland annat Vetenskapsrådet, EU:s Horizon-program, Hjärnfonden och Neuroförbundet. Flera av artikelförfattarna har kopplingar till läkemedelsbolag, se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över intressekonflikt.

Publikation: " Anoctamin-2-specific T Cells Link Epstein-Barr Virus to Multiple Sclerosis" Olivia G. Thomas, Urszula Rykaczewska, Marina Galešić, Rianne TM van der Burgt, Nils Hallén, Filippo Ferro, Mattias Bronge, Zoe Marti, Yue Li, Alexandra Hill Riqué, Almad Krästic Riqué, Jörjac Andrica Levente Szonder, Chiara Sorini, María Reina-Campos, Ting Sun, Leslie A. Rubio Rodríguez-Kirby, Özge Dumral, Rasmus Berglund, Majid Pahlevan Kakhki, Milena Z. Adzemovic, Manuel Zeitelhofer, Birce Akpinar, Katarina Tengvall, Ola B. Högelin, Guro Gafvelin, Katharina Fink, Gonçalo Castelo-Branco, Maria Needhamsen, Mohsen Khademi, Fredrik Piehl, Torbjörn Gräslund, Lars Alfredsson, Harald Lund, Per Uhlén, Ingrid Kockum, Roland Martin, Maja Jagodic, Hans Grönlund, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Tomas Olsson, Cell , online 13 januari 2026.

Artikel: https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.adg3032 

Källa: Karolinska Institutet.

 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser