Ny hjärnavbildningsteknik kan upptäcka tidig frontallobsdemens

Frontallobsdemens eller frontotemporal demenssjukdom, förkortad FTD, är en neurodegenerativ sjukdom som ofta drabbar personer i medelåldern och är en vanlig orsak till kognitiv sjukdom före 65 års ålder. Sjukdomen är särskilt svår att diagnostisera i tidiga stadier, eftersom den första sjukdomen påverkar beteendet och personligheten och därför kan misstas för primärpsykiatrisk sjukdom och senare i förloppet kan symtomen likna tillstånd som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ungefär en tredjedel av fallen är frontallobsdemens ärftlig, vilket gör familjer med kända mutationer till en viktig resurs för forskningen.

Ny typ av MR-teknik

I den aktuella studien undersökte forskare från Karolinska Institutet, tillsammans med ett internationellt forskningsnätverk, hjärnans mikrostruktur hos över 700 individer – både bärare av FTD-mutationer och kontrollpersoner.

Forskarna använde sig av en ny typ av MR-teknik som mäter hur vattenmolekyler sprider sig i grå hjärnsubstans, där större spridning indikerar mikrostrukturella skador i hjärnvävnaden. På så vis kan den avslöja tidiga skador i hjärnbarken innan hjärnan börjar krympa, så kallad hjärnatrofi, eller kognitiva problem uppstår.

Resultaten visade att den nya metoden är mer känslig än den etablerade hjärnavbildningsmetoden som mäter tjockleken på hjärnbarken. Hos individer med mutation i  C9orf72 -genen kunde forskarna upptäcka förändringar i hjärnan redan innan några kliniska symtom visade sig. För mutationer i  MAPT -genen observerades förändringar vid milda symtomstadier, medan förändringar hos  GRN -mutationsbärare uppträdde först vid mer avancerade stadier.

Identifiera personer i riskzonen

– Våra resultat visar att förändringar i hjärnans mikrostruktur kan upptäckas innan synliga hjärnatrofi uppstår, och dessa förändringar är nära kopplade till hur sjukdomen utvecklas, förklarar undersökningar försteförfattare Elena Rodriguez-Vietez, forskare vid institutioner för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Detta kan vara värdefullt för att identifiera riskindivider och för att utvärdera nya behandlingar i kliniska studier.

Forskarna följde även deltagarna över tid och kund visa att en större spridning av vattenmolekyler i hjärnvävnaden vid studiens början var kopplad till snabbare försämring av beteende och kognitiv förmåga. Detta gällde för alla tre mutationstyper.

– Våra resultat tyder på att mätningar av hjärnans mikrostruktur kan bli ett viktigt verktyg för att identifiera individer med risk för frontallobsdemens och för att följa sjukdomsutvecklingen i kliniska studier, säger Caroline Graff, professor vid samma institution och systerförfattare till studier.

Studien är en del av det internationella forskningssamarbetet GENFI (GENetic Frontotemporal dementia Initiative) och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Schörlings stiftelse, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Demensfonden, Neuroförbundet och Region Stockholm. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation:

Kortikal mikrostruktur är associerad med sjukdomens svårighetsgrad och klinisk progression i genetisk frontotemporal demens: en GENFI-studie
Rodriguez-Vieitez E, Rydell MT, Ullgren A, Montal V, Illán-Gala I, Fortea J, Jelic V, Bouzigues A, Russell LL, Foster PH, Ferry-Bolder J LC, J Swiiskooter, Sanchez-Valle R, Laforce R, Galimberti D, Vandenberghe R, de Mendonça A, Tiraboschi P, Santana I, Gerhard A, Levin J, Sorbi S, Otto M, Pasquier F, Ducharme S, Butler CR, Le Ber I, Finger E, Tartaglia MC, Masellis M, Rowe Borik M, Mer B, Rowe Bor JB, Synnoof F, Westman E, Graff C,  Molecular Psychiatry,  online 9 oktober 2025, doi: 10.1038/s41380-025-03280-x.

Källa: Karolinska Institutet.