Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE

– Patienter med svårbehandlad SLE har i dag begränsade behandlingsalternativ. Vår förhoppning är att denna behandling ska kunna ge ett långvarigt tillstånd utan symtom och att patienterna inte ska behöva kontinuerlig underhållsbehandling. Studien är ett viktigt steg i utvecklingen av nya, potentiella sjukdomsmodifierande behandlingar för dessa patienter, säger Dag Leonard, överläkare och docent i reumatologi vid Akademiska sjukhuset.

Dag Leonard är huvudprövare för den aktuella studien som genomförs på reumatologen och onkologen/KFUE vid Akademiska sjukhuset. Studien genomförs i samarbete med forskare på Karolinska universitetssjukhuset och riktar sig till patienter från hela landet som kommer att behandlas på de båda sjukhusen.
Jag studerade ska forskarna undersöka säkerhet och effekt av cellterapi hos patienter med SLE som trots flera tidigare behandlingsförsök har fortsatt hög sjukdomsaktivitet. Behandlingen ges som en engångsinfusion och studiedeltagarna kommer att följas under flera år.

CAR-T-cellsterapi är en form av immunterapi, även kallad cellterapi, som tidigare framför allt använts inom cancervården. Den är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi. De senaste åren har behandlingen även visat mycket lovande resultat vid autoimmuna sjukdomar såsom SLE och MS, där kliniska studier pågår.

– Tidigare studier av CAR-T-behandling vid SLE har visat att upp till 84 procent av patienterna kunnat avsluta sin antireumatiska underhållsbehandling, samtidigt som sjukdomsaktiviteten varit låg eller symtomen försvunnit helt, berättar Dag Leonard och fortsätter:
 

– Jag studerar allogena CD19-riktade CAR-T-celler, vilket innebär att cellerna inte kommer från patienten själv. Detta kan innebära kortare tid till behandling och ökad tillgänglighet jämfört med autologa CAR-T-behandlingar. 
CAR T-cellsbehandling vid SLE innebär att CAR T-cellerna riktar mot patientens B-celler som har en viktig roll vid autoimmun sjukdom. De har bland annat till uppgift att producera auto-antikroppar. Genom att döda en stor del av B-cellerna verkar man kunna återställa immunförsvaret, en slags återställning. 

– En möjlig förklaring till varför effekten av CAR-T är bättre än dagens behandling med monoklonala antikroppar kan vara att cellerna är bättre på att ta sig fram i väven och hitta B-cellerna, förklarar Dag Leonard.  

Immunterapin är ett exempel på avancerade terapier, Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP) som omfattar läkemedel baserade på celler och gener. För att ge kraft åt utveckling och implementering av sådana läkemedel bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023. Förra hösten inledde Akademiska sjukhuset ett fördjupat samarbete med Karolinska universitetssjukhuset inom ATMP för att stärka den gemensamma kapaciteten och konkurrenskraften i Stockholm-Uppsalaregionen. 

– Under senare år har flera nya läkemedel blivit godkända för behandling av SLE, men en grupp patienter har fortsatt haft otillräcklig effekt och i vissa fall biverkningar. Vi är därför mycket glada att vi kan erbjuda denna nya möjlighet till behandling, säger Dag Leonard. 

Från Akademiska sjukhuset medverkar även Gunilla Enblad, överläkare/professor och Simon Pankhe från onkologen, samt Ioanna Gainnakou specialistläkare i reumatologi.

Från Karolinska universitetssjukhuset/Karolinska institutet medverkar professor /överläkare Jon Lampa och docent Aikaterini Chatzidionysiou från reumatologen samt Stephan Mielke överläkare/professor och överläkare Piotr Kozlowski från onkologen.

FAKTA: CAR T-celler
CD19 CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen (CD19) på B-cellers yta.

Vid autolog CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny som fungerar som en slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller.

Vid denna allogena CD19 CAR T-cellsbehandling används en human pluripotent stamcell som differentieras till att bli en T-cell. Därefter ”nockas” T-cellsreceptorn ut och en kodande för receptor som binder till CD19 (CAR) introduceras. Fördelen med denna behandling är att den kan finnas tillgänglig på sjukhus och snabbt vid behov.

Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. Kliniska studier med CAR T-celler pågår idag vid många olika sjukdomar, och god effekt har bland annat visat för patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE, myosit, systemisk skleros och MS.

FAKTA: Systemisk lupus erythematosus (SLE) 
En kronisk autoimmun reumatologisk sjukdom som till 90 procent drabbas av kvinnor. Sjukdomen kan vara svår att behandla och orsaka ofta smärta och inflammation i flera organ och vävnader.

Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför det är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer. 

Vid sjukdomen angriper immunförsvaret den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper i stället vävnader i kroppen som om de vore främmande.

Oftast blir leder, hud, blodkärl och njurar inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.

Besvären, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ, kommer ofta i skov.

Förutom ledsmärta, ledinflammation och utslag i ansiktet innebär sjukdomen att patienterna löper ökad risk för olika organskador.

Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.

Källa: Akademiska sjukhuset.