den 23 oktober 2017

LDL kolesterol hypotesen för kardiovaskulär risk


Debatten kring LDL kolesterol som kausal riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, fr.a. koronarsjukdom, har pågått sedan några år. Kritiker har inte velat lyssna på argument för dess negativa roll baserade på epidemiologiska studier, djurstudier, genetiska analyser eller interventionsstudier. Nu har en helt ny typ av argument kunnat framläggas då man med riktad terapi (monoklonala antikroppar) påverkat lipidomsättningen med kraftfull minskning (60%) av LDL kolesterol till följd. Resultatet har blivit en minskning av en samlad kardiovaskulär utfallsvariabel i den nyligen publicerade FOURIER studien, vilken här skildras.

Sedan länge har debatten pågått om riskfaktorer bakom kardiovaskulär sjukdom och i vad mån olika interventioner mot dessa kan nedbringa sjukdomsrisk. Det har i stort sett rått konsensus om värdet av blodtryckskontroll, rökstopp samt reglering av diabetes, men åsikterna har gått isär avseende vilken roll som blodfettsrubbning, fr.a. ökningen av LDL kolesterolet (LDL-K), spelar. Trots ett flertal indicier baserat på epidemiologi, djurstudier, genetik och behandlingsstudier1-3 så har kritikerna hårdnackat hållit kvar vid sin ståndpunkt om att LDL-K inte är kausalt relaterat och därför inte bör sänkas.4 Inte ens övertygande bevis om nyttan av att sänka LDL-K värden via läkemedelsterapi (statiner, resiner, kolesterolupptagshämmare) eller kirurgisk intervention (tunntarmskirurgi) för prevention av kardiovaskulär sjukdom har tagits emot positivt.
Istället har arguments höjts om nyttan av kolesterol för människans biologi (cellmembran, prekursor till vissa hormon) samt att den observationella epidemiologin av äldre modell t.ex. kunnat peka på att äldre personer kring 80 år har längre överlevnad vid högre jämfört med individer med lägre kolesterolvärden.
Det är ingen tvekan om att kolesterol behövs för kroppens funktioner, men för höga nivåer av det ”farliga” LDL-K har satts i samband med sjukdomsrisk, inte minst inom vissa familjer med familjär hyperkolesterolemi (en individ av kanske 300-400 i Sverige). När det gäller längre överlevnad hos äldre med höga uppmätta kolesterolvärden är detta ett klassiskt exempel på s.k. ”healthy selection bias” eftersom många hunnit avlida före hög ålder och dessutom tärande sjukdomar sekundärt kan orsaka låga kolesterolvärden.

Läs hela artikeln här >


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser