Kroppsvikten spelar stor roll för hälsan vid graviditet– oavsett födelseland

I Sverige och liknande höginkomstländer finns ojämlikheter när det gäller kvinnors hälsa när de är gravida och föder barn. Kvinnor som har flyttat till Sverige från andra länder drabbas nämligen i större utsträckning av olika allvarliga komplikationer jämfört med dem som fötts i landet. Risken för komplikationer är särskilt hög hos kvinnor från vissa delar av världen. Varför det är så är inte klarlagt, men många olika faktorer som påverkar hälsan kan bidra till denna ojämlikhet. En möjlig faktor är kroppsvikten. Det är vanligare bland utlandsfödda kvinnor från vissa regioner att de har undervikt, övervikt eller sjukdomen obesitas (övervikt med ett BMI 30 eller mer) när de blir gravida.

– Vi vet att övervikt och obesitas är kopplat till många komplikationer vid graviditet och förlossning för kvinnor som är födda i Sverige. Därför ville vi undersöka om ojämlikheterna när det gäller graviditetskomplikationer mellan kvinnor födda i olika länder till viss del kan förklaras av skillnader i kroppsvikt. Om man vet att det finns hälsoskillnader så vill man ju ta reda på vad de beror på, för att i nästa steg kunna göra något åt ojämlikheterna, säger Pontus Henriksson, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Det nya i studien är att forskarna kunnat beräkna hur stor andel av komplikationerna, exempelvis graviditetsdiabetes, som skulle kunna undvikas om alla kvinnor hade normalvikt när de blev gravida.

– Vi kom till exempel fram till att ungefär hälften av alla fall av graviditetsdiabetes potentiellt skulle kunna förebyggas. Detta gäller både för kvinnor som är födda i Sverige och utlandsfödda kvinnor, säger Maryam Shirvanifar, doktorand vid Linköpings universitet och studiens huvudförfattare. 

Forskarna menar att insatser för att främja en hälsosam vikt skulle kunna hjälpa alla kvinnor, oavsett var i världen de är födda. En hälsosam vikt är bra för alla. Ju tidigare i livet desto bättre, för när obesitas väl uppstått är det svårbehandlat, säger Pontus Henriksson.

Studien målar upp en komplex bild. Hur stor roll kroppsvikten spelar skiljer sig mellan olika komplikationer. Hög kroppsvikt bidrar exempelvis mer vid graviditetsdiabetes än andra komplikationer. Men att vara underviktig i början av graviditeten då, hur påverkar det riskerna? Till forskarnas förvåning tycks undervikt inte bidra nämnvärt till komplikationerna som undersökts.

I studien har forskarna följt nästan två miljoner graviditeter – i princip alla födslar i Sverige under åren 2000 till 2020. Forskarna studerade åtta komplikationer som kan drabba mamman eller barnet under graviditeten, eller vid och efter förlossningen.

Genom att använda data från flera nationella register kunde de undersöka förhållandet mellan kvinnans BMI vid första mödravårdsbesöket, komplikationer och vilken region av världen mamman fötts i. I analyserna har forskarna tagit hänsyn till flera faktorer, inklusive socioekonomiska data.

Men en del faktorer som skulle kunna påverka kvinnans hälsa under graviditet och förlossning, som bemötande i vården, kommunikationsbarriärer, stress kopplat till migration och skillnader i hälsofrämjande beteende, kunde inte undersökas i den aktuella studien eftersom den använder registerdata. Det behövs därför fortsatt forskning som studerar fler faktorer som kan påverka hälsan vid graviditet i olika grupper.

I studien undersökte forskarna åtta olika komplikationer hos mamman och barnet: 

• svår komplikation hos mamman som kunnat vara dödlig.
• havandeskapsförgiftning (kallas också preeklampsi)
• graviditetsdiabetes 
• spädbarnsdödlighet under första levnadsåret
• för tidig födsel (före graviditetsvecka 37) och extremt för tidig födsel (före graviditetsvecka 28)
• låg Apgarpoäng (ett mått på det nyfödda barnets vitalitet)
• stort barn (i förhållande till graviditetslängden)
• litet barn (i förhållande till graviditetslängden)

Artikeln: Adverse pregnancy outcomes attributable to overweight and obesity across maternal birth regions: Swedish population-based cohort study, Maryam Shirvanifar, Viktor H Ahlqvist, Michael Lundberg, Kyriaki Kosidou, Angel Herraiz-Adillo, Daniel Berglind, Cecilia Magnusson och Pontus Henriksson, Lancet Public Health. 2024;9:e776–86, publicerad online den 2 oktober 2024, doi:

https://doi.org/10.1016/S2468-2667(24)00188-9

Källa: Linköpings universitet.

Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Viktor Ahlqvist, Cecilia Magnusson och andra forskare vid Karolinska Institutet.