den 23 oktober 2017

Ibland finns den med från början av livet


Den neurologiska diagnosen har många ansikten. Drygt en halv miljon människor i Sverige har någon form av neurologisk sjukdom eller skada. Varje år förändras livet drastiskt för 40 000 nya personer som får en neurologisk diagnos som exempelvis MS, Stroke, Parkinson och ALS.

Ibland handlar det om stora synliga funktionsnedsättningar, men många gånger kan det också handla om osynliga, men inte desto mindre funktionshämmande symptom som exempelvis hjärntrötthet och koncentrationssvårigheter. Följderna påverkar livet på alla plan, fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt, i familjen, på arbetet och under fritiden.
Ett annat faktum är också att neurologiska sjukdomar och skador kostar samhället lika mycket som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer tillsammans. För den drabbade själv och de anhöriga kan konsekvenserna bli stora. Glädjande nog gör neurologiforskningen stora framsteg och idag finns det behandlingsmöjligheter som på många sätt kan förbättra sjukdomsförlopp och livskvalitet. DNA-analyser, nya läkemedel och avancerad kirurgi skapar oanade möjligheter. Yrkesarbete, en rik fritid och familjeliv kan bli en möjlighet för många trots en svår diagnos.

Det kostar att inte rehabilitera
Alla kan dock inte behandlas med nya metoder och i väntan på nya medicinska framsteg så finns det mycket att göra som kan underlätta livet. Exempelvis tillgång till en adekvat livsinriktad rehabilitering.
Att få genomgå en regelbunden, effektiv och individanpassad rehabilitering, som startas tidigt, kan skapa underverk även för den med en svår diagnos. För många i arbetsför ålder kan rätt rehabilitering också leda till förbättrad arbetsförmåga. I sammanhanget kan nämnas att tre av tio av Neuroförbundets medlemmar uppger att de är oroliga för att förlora sitt arbete på grund av sin diagnos. Utan rehabilitering kan konsekvenserna i värsta fall bli att diagnosen förvärras och priset för detta är alldeles för högt. Det kostar att inte rehabilitera, både i pengar och onödigt lidande. Jag vill påstå att det handlar om den värsta sortens resursslöseri som pågår i många av landets landsting och kommuner. Kortsiktiga besparingar i ena änden, förvandlas till stora kostnader i den andra. Ökade kostnader för sjukvård, hemtjänst, personlig assistans, hjälpmedel och uteblivna skatteintäkter för att nämna några.

Läs hela artikeln här >


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas

Senaste numret


Annonser