den 22 oktober 2018
Hypotyreos - en negligerad folkhälsosjukdom
För flertalet folkhälsosjukdomar som distriktsläkaren har att handlägga finns det guidelines och rekommendationer från specialistföreningar och läkemedelsverket. Det är läkemedelsindustrin som med arvoderade specialister till olika studier dirigerar läkemedelsförskrivningen. För att t ex sänka blodtrycket, blodfetterna eller behandla astma/KOL skall man följa olika ”läkemedelstrappor” så att målen med behandlingen nås.
Tyvärr gäller inte detta för folkhälsosjukdomen hypotyreos som drabbar nästan var 10:e kvinna i Sverige. I Tyskland beräknas var 3:e person i arbetsför ålder såväl kvinna som man vara drabbad till en beräknad nationalekonomisk kostnad på 2 miljarder euro årligen ( Führer). I Frankrike har inte mindre än c:a 3 miljoner behandling med ett av världens vanligaste läkemedel Levotyroxin. Läkemedelskostnaden för den vanligaste dos för hypotyreos ligger på c:a 75 öre per dag. Pillret är billigt, industrin är inte intresserad av att vidareutveckla läkemedlet med följden att kunskaperna om folksjukdomen ligger på samma nivå som studenterna under årtionden fått i sin medicinutbildning d v s kontrollera TSH och om det ligger inom referensvärdet, oavsett patientens kliniska symtom, bedöms patienten inte kunna vara sköldkörtelhormonsjuk. När patenttiden håller på att rinna ut gäller det för industrin att göra en viss modifiering av läkemedlet så nytt patent med säkrade inkomster kan garanteras. En annan anledning till att man tar fram en ny formula är att man vill få fram ett preparat som tar hänsyn till etnofarmakokinetiken, d v s olika folkslags genetiska förmåga att bryta ned läkemedel, och därmed vinna globala marknadsandelar. En ny formula är ingen garanti för att patienterna skall få samma effekt som med den gamla.
Annonser
