den 23 oktober 2017
Hur får vi de ”årsrika” att känna sig behövda?
Kan vi förebygga och bota livsleda hos årsrika människor? Med årsrika avser jag människor som är rika på antal levda år, livserfarenhet och kunskap.
Livsleda – varför tar jag upp den frågan? Det började när jag deltog i arbetet med Världshälsoorganisationens program ”Hälsa för alla år 2000”. Då fokuserade vi på hur vi på bästa sätt skulle kunna förebygga ohälsa, dels för människors egen skull, dels för sjukvårdens som inte personellt och ekonomiskt ansågs kunna klara förväntade behov av sjukvård när människor levde allt längre.
I skriften Health Crisis 2000 (1982) författad av Peter D. O`Neill konstaterades att de som löper störst riska att möta ohälsa är arbetslösa ungdomar och äldre människor som mot sin vilja fått lämna arbetslivet, underförstått människor som känner att de inte är behövda. Det framgår inte direkt av texten vilken ohälsa det handlade om men livsleda låg i luften tillsammans med livsstilsrelaterade hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom och cancer till följd av rökning och olämplig kost.
Livsleda betraktas inte som sjukdom och någon entydig definition finns inte, däremot synonymer som livströtthet, melankoli, svårmod, spleen, dysterhet och depression.
Depression är den enda synonymen som betraktas som sjukdom och är något som många forskare och läkare lyfter fram som ett försummat hälsoproblem bland årsrika människor. Margda Waern (2013), erfaren forskare inom områdena självmord, depression och demens, framhåller att depression hos äldre måste tas på allvar en att många kan vara deprimerade utan att det syns utanpå och att här kan suicidrisk föreligga.
Annonser
