den 23 oktober 2017
Hormonella problem och inflammation bakom beroende
Socker- och matberoende är ett tillstånd som fått allt större utrymme i media den senaste tiden, både på grund av det växande intresset för lågkolhydratkost, den ökande frekvensen av fetma samt förekomsten av magsäcksoperationer på barn och unga. Vad man har sett är att det finns en ökad risk för magsäcksopererade att utveckla någon annan typ av beroende som till exempel alkoholism. Mycket tyder alltså på att samma mekanismer skulle kunna ligga bakom båda tillstånden.
Det finns ett flertal teorier kring beroendesjukdomar som har utvecklats de senaste åren, och genom att studera till exempel alkoholism har man observerat inslag av både ärftlighet och samsjuklighet med andra beroenden. Hormonet ghrelin som är mest känt för sin aptitreglerande funktion har betydelse för hunger och aptit samt påverkar hur mycket vi äter. Det återfinns mest i magen, men också i hjärnan och den forskning som bedrivits på hormonet har hittills mest handlat om dess roll vid diabetes och fetma. Nyare fynd tyder dock på att ghrelin även har betydelse för hjärnans belöningssystem vid flera typer av beroendetillstånd. Det som öppnade dörren till upptäckten var rapporter om att nivåerna av ghrelin i blodet var förhöjda både hos personer med alkoholproblematik och hetsätare samt att ju svårare missbruk ju högre var ghrelinnivåerna. Det tyder på en slags omättlighet, även på hormonell nivå.
När man i en vetenskaplig studie injicerade ghrelin, saltlösning och ett ghrelinblockerande ämne på tre grupper av möss kunde något intressant observeras. Mössen som fått ghrelin injicerat valde att dricka 45% mer alkohol än de som fått saltlösningen, medan den tredje gruppen som fått det ghrelinblockerande ämnet föredrog vatten. Ghrelin har samma hungerskapande funktion hos både möss och människor vilket gör att den här typen av studier kan ge ledtrådar kring hur hormoner influerar beroendeproblematik hos människor.