Gemensam riskfaktor kan förklara både psykiska och fysiska sjukdomar

Forskarna bakom studierna, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health, har identifierats en gemensam, underliggande sårbarhet som kopplar samman en rad olika psykiska och fysiska hälsoproblem hos barn och ungdomar. De kallar sårbarheten för ”generell sjukdomsfaktor” eller ”d-faktor”.

Det här innebär att den traditionella uppdelningen mellan kropp och hjärna inom medicinen är en förenkling som inte stämmer, enligt Miguel Garcia-Argibay, forskare i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. Psykisk och fysisk hälsa är tätt sammanflätade redan i tidig ålder.

– I stället för att psykiska tillstånd som ångest och fysiska tillstånd som astma betraktas som helt åtskilda problem, delar de en gemensam grund. Vår analys visar att denna ”d-faktor” är en stark indikator på en ung persons generella sjukdomsrisk, säger Miguel.

Drabbas av flera sjukdomar samtidigt – inte en slump

Studien utmanar idén om att flera hälsoproblem som visar sig under kort tid bara är otur eller kommer med stigande ålder. Resultaten tyder i stället på att en generell sårbarhet för sjukdom kan finnas tidigt i livet.

– Det förklarar varför vi ofta ser olika tillstånd, som depression och diabetes, uppträder tillsammans hos samma person. Det är inte en slump, utan ett tecken på en gemensam mekanism, säger Miguel Garcia-Argibay.

Han hoppas att forskningen ska bidra till ett mer integrerat arbetssätt i vården av unga människor. Det kan handla om att bryta stuprör mellan olika specialiteter.

– En barnläkare som behandlar ett barn för en fysisk sjukdom som eksem eller IBD bör också vara uppmärksam på patientens psykiska hälsa – och vice versa för en psykiater. Våra resultat tyder på att de behandlar två sidor av samma mynt.

Viktigt att se tidiga varningssignaler

Det är också viktigt att få en helhetsbild tidigt. I stället för att bara screena för en specifik sjukdom skulle vården kunna bedöma ett barns generella sårbarhet. Att känna igen tidiga varningssignaler kan ge mer omfattande stöd, säger Miguel Garcia-Argibay.

Även behandlingen bör riktas till hela individen. Ett program för ungdomar med kronisk fysisk sjukdom kan till exempel innehålla stresshantering och psykologiskt stöd. Det kan förbättra både fysiska och psykiska utfall och stärka en vårdmodell där experter inom psykisk hälsa finns nära integrerad i den somatiska vården.

Kan leda till bättre insatser

Miguel Garcia-Argibay hoppas att forskningen ska bidra till en förändrad syn på hälsan – från en fragmenterad, sjukdomsfokuserad modell till en integrerad och individcentrerad. Han vill också inspirera andra forskare att utforska de biologiska, genetiska och miljömässiga orsakerna till ”d-faktorn”.

– Vad består den gemensamma sårbarheten av? Är den kopplad till inflammation, genetik eller tidig livsstress? Här behövs mer forskning. På lång sikt är målet att kunskapen från forskningen ska omsättas i förebyggande strategier.

– Om vi ​​tidigt kan identifiera en generell riskfaktor kan vi utveckla insatser som stärker barnens hälsa och hjälpa dem att växa upp till friskare vuxna, säger Miguel Garcia-Argibay.

Studien är en registerbaserad tvärsnittsstudie som omfattar drygt 770 000 svenska barn och ungdomar födda mellan 1996 och 2003. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health.

Artikel: Generell sjukdomsfaktor: bevis på en förenande dimension över psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdomar – PubMed

Källa: Örebro universitet.