Formen kan avgöra hur probiotika hjälper hjärnan

– Personligen trodde jag inte att det skulle göra så stor skillnad hur vi får i oss probiotikan. Vår studie visar att minne och koncentration kan förändras om probiotika-pulvret är inkapslat, medan pulver som inte är inkapslat påverkar mentala hälsan mer, till exempel ångest, depression och liknande, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet med särskild inriktning på kopplingen mellan tarm och hjärna.

Probiotika är goda bakterier som bidrar till hjärnhälsan och som vi oftast får i oss genom livsmedel eller funktionsdrycker. Hur bakterierna tillreds spelar stor roll för förvaring och hållbarhet, men fungerar även olika i tarmkanalen, vilket påverkar hjärnan. Inkapslat pulver kan jämföras med bakpulver, som också finns i olika former.

Beläggning gör att det verkar under längre tid och inte omedelbart reagerar med exempelvis en deg. På samma sätt innebär inkapslat pulver att en större del av goda bakterier når längre i tarmen.

Olika tillredningsformer är olika bra i olika situationer

– Vi såg att formen gav olika effekter i hjärnan. Det handlar inte om att det är bättre än det andra, det beror helt på vad individen behöver stärka. Olika tillredningsformer är olika bra i olika situationer, förklarar Julia Rode.

Allt fler studier visar att tarmfloran påverkar hjärnan och därmed också hur vi åldras. Jag studerade som genomförts på Örebro universitet fick deltagarna probiotika i olika form och effekterna i hjärnan studerades i magnetkamera i tester av hjärnfunktion och med frågeformulär.

Studien är den första som genomförts på friska äldre personer och där olika tillredningsmetoder på probiotikan jämförda. Det finns ett fåtal tidigare studier som visar kopplingen mellan tarm och hjärna med hjälp av magnetresonanskamera (”hjärnscanner”).

– Probiotika är bra för hjärnans funktion och genom data i den här studien kan vi förhoppningsvis ge mer kunskap om hur man till exempel kan få i sig probiotika för att exempelvis möta en stressig period, säger Julia Rode.

Studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40976401/

Källa: Örebro universitet.