"Det blir som att hjärnan körs på för låg växel"

Vad nervceller har för funktion i hjärnan finns det mycket forskning kring. Desto mindre vet man om de celler i hjärnan som inte är nervceller, de så kallade astrocyterna. I en frisk hjärna ser de till att metabolismen fungerar som att den ska och att signalerna mellan nervcellerna blir optimal. Men astrocyterna kan också vara inblandade i sjukdom. Man kan till exempel se ökad astrocytaktivitet i hjärnan innan Alzheimerpatienter får diagnos. Reaktiviteten kan också bli skadligt hög hos en person som drabbats av skallskador.

Maria Lindskog, forskare i neurobiologi, fick upp intresset för astrocyter när hon försökte kartlägga vad som händer i hjärnan vid depression.

− Vi undersökte djurmodeller för depression. Men vi kunde inte hitta något fel på nervcellerna. Då började vi titta på astrocytfunktionen och kunde då se att det var där felet låg. De tog upp en signalsubstans sämre och frisatte mer av ett ämne än vad som var normalt, säger Maria Lindskog och förklarar vidare:

− Det blir som att man kör hjärnan på för låg växel. Det blir sämre kraft men lättare att accelerera. Trots att det är astrocyterna som ändrar sin funktion vid depression och andra psykiska sjukdomar finns det idag inget läkemedel som direkt är inriktat på att påverka dem.

Kräsna och svåra att forska på

I labbet på BMC försöker de lära sig mer om hur astrocyterna fungerar. Masterstudent Dunya Alzanbouri använder sig av odlade astrocyter som hon sedan utsätter för olika ämnen. Tanken med studien är att skapa en miljö som efterliknar den sjuka hjärnan. Därför utsätter hon astrocyterna för ämnen som finns i den riktiga hjärnan vid till exempel inflammation eller stress.

− Vi vill se om astrocyterna kan förvandlas och bli mer reaktiva. Poängen är dels att försöka förstå hur astrocyterna förhåller sig till olika sjukdomar och dels att ta fram en modell som forskare kan bygga vidare på, säger Dunya Alzanbouri som läser master i biomedicin och gör sitt exjobb i Maria Lindskogs labb.

Astrocyterna är dock svåra att studera.

Delar av dem är så tunna att de inte syns i ett vanligt mikroskop. De blir heller inte alls lika förgrenade när de odlas som när de finns i riktig hjärnvävnad. Maria Lindskog och Dunya Alzanbouri säger att cellerna är kräsna, det är utmanande att odla fram dem. Men för att kunna studera humana astrocyter finns få alternativ.

− Det kan vara lättare att få prover och celler från människor när det gäller andra organ i kroppen, men från den mänskliga hjärnan är det svårare, säger Maria Lindskog.

Målet är att förstå astrocyternas roll vid psykisk sjukdom

Maria Lindskog säger att det är frustrerande hur lite resurser som läggs på forskning om psykisk sjukdom. Speciellt med tanke på hur många som drabbas, och hur mycket lidande det orsakar. Hennes förhoppning är att kunna bidra inom området.

− Jag drivs både av att förstå vad det är som händer, men också av att hitta nya behandlingsmål vid psykisk sjukdom. Stigmat som är förenat med den här typen av sjukdomar kan minska om vi bättre kan förklara vad det är som faktisk händer i hjärnan. Att man kan visa att det faktiskt finns ett biologiskt problem.

Källa: Uppsala universitet. Text: Sandra Gunnarsson.