den 27 mars 2018
300 personer med tarmcancer har avlidit i onödan sedan Tarmcancermånaden 2017
Mars är Tarmcancermånaden och återigen tvingas vi fokusera på de brutala orättvisor som drabbar patienter med tarmcancer jämfört med andra cancerformer.
De största problemen är två:
Dels att screening fortfarande inte erbjuds alla, dels frågan om att använda biomarkörtester vid spridd tarmcancer för att säkerställa bästa val av behandling.
Mammografi men inte ”Tarmografi”
Mammografi infördes 1978 och Sverige var ett av de första länderna i europa som införde detta. Tarmcancer-screening är också infört i många europeiska länder men inte i Sverige.
80–90 procent av patienter som får sin tarmcancer upptäckt tidigt kan opereras och många blir helt friska. Tarmcancer drabbar drygt 6 000 svenskar varje år och är den näst mest dödliga cancerformen i Sverige. Redan 2013 slog Socialstyrelsen fast att:
”Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt. Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år.”
Men under de år som har gått sedan Socialstyrelsen kom med sin starka rekommendation om tarmcancerscreening, erbjuds fortfarande inga sådana undersökningar i 19 av 20 landsting.
Det innebär 1 500 liv för åren 2013–2017.
Annonser
