11 genvarianter påverkar tarmfloran

Peer-review/Observationsstudie/Människor

Tarmens mikrobiom, tarmfloran, har blivit ett forskningsområde de senaste åren, eftersom det har stor betydelse för hälsa och sjukdom. Samtidigt har det varit oklart i vilken utsträckning som våra genererar vilka bakterier som finns i tarmen. Hittills har bara ett fåtal genetiska varianter kunna kopplas säkert till tarmflorans sammansättning.

Tarmbakterier från 28 000 individer

Nu har forskare, i två samordnade internationella studier, genomförts den hittills mest omfattande undersökningen av sambandet mellan arvsmassa och tarmflora. Forskarna har analyserat genetiska data och tarmbakterier från över 28 000 individer. De har även noggrant kartlagt vilka bakterier som deltagarna har i tarmarna. För varje individ handlar det om hundratals.

11 genetiska regioner spelar roll

Analysen identifierade 11 genetiska regioner som påverkar både vilka bakterier som finns i tarmen och vilka funktioner de har. Flera av generna är kopplade till grundläggande processer i mag-tarmkanalen, till exempel hur näring tas upp och hur kroppen känner av bakterier.

– Vi har lärt oss mycket om vad genetiken spelar för roll för tarmfloran. Flera av de genetiska sambanden som vi hittat handlar om mycket konkreta biologiska mekanismer. Det kan vara vilka ämnen som finns på tarmcellernas yta och på det sättet är tillgängliga för bakterier. Det kan också vara hur tarmen reagerar på ämnen som orsakar bakterier, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för en av studierna.

Tydligt samband med glutenintolerans och hjärt-kärlsjukdomar

Forskarna såg också tydligt samband mellan några av genvariationerna och flera sjukdomar. Sjukdomarna som undersöktes var sådana som tidigare haft koppling till tarmflora.

– Vi såg att vissa av genvarianterna var kopplade till risken för glutenintolerans, hemorrojder och hjärtkärlsjukdomar. Det tyder på att förändringar i tarmens bakteriesammansättning kan vara en väg att bättre förstå hur genetiska risker påverkar hälsan, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Kristian Hveem, professor vid Norges tekniska naturvetenskapliga universitet, ledde andra studier.

En av världens största biobanker för tarmflora 

De biobanker som forskarna har byggt upp är bland de största i världen vad gäller just tarmflora. Eftersom mycket i vår hälsa är kopplat till tarmfloran vill vi förstå att vår forskning kan bidra till bättre sätt att förebygga och behandla sjukdomar genom att ta hänsyn till samspelet mellan gener, tarmbiologi och mikrobiom, säger Tove Fall.

Fakta:  Studien är gjord på totalt 28 669 individer, varav 16 017 finns i svenska befolkningsstudier vid Lunds Universitet (SCAPIS- Malmö, MOS) och Uppsala universitet (SCAPIS-Uppsala, SIMPLER) och 12 652 deltagare är från Helseundersökningen i Trøndelag (HUNT).

Finansiering:  Forskningen har till största delen finansierats av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och Stiftelsen KG Jebsen.

Artiklar:

Dekkers K. et al. (2026); Nature Genetics, DOI: 10.1038/s41588-026-02512-2

 " Genomövergripande associationsanalyser belyser den tarmmolekära miljöns roll i variationen i den mänskliga tarmfloran" ,

Moksnes MR et al.; (2026); Nature Genetics, DOI:10.1038/s41588-026-02502-4

HUNT-studien identifierar värdgenetiska faktorer som är reproducerbara associerade med den mänskliga tarmflorans sammansättning,

Källa: Uppsala universitet.