10-årig pionjär inom livmodertransplantationer

Första födseln i världen efter en livmodertransplantation skedde den 4 september 2014 inom ramen för ett forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Kvinnan förlöstes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Pojken fick namnet Vincent.

Tio år senare öppningstalar han på engelska för experter inom livmodertransplantationer från sex kontinenter, samlade till den vetenskapliga konferens som startade i Göteborg på torsdagen. Att Vincent finns med som talare är en uppskattad överraskning han möts av applåder.

– Jag är en vanlig kille som älskar sport, särskilt golf. Mitt favoritämne i skolan är bild. När jag blir stor vill jag bli golfproffs, säger han från scenen. Min mamma och pappa är här med mig i dag, och jag vet att de och det svenska teamet och läkarna är väldigt stolta över mig. Jag är väldigt glad att jag är här på grund av alla modiga människor i det här rummet.

Operationsteknik och mående

Efter Vincents födsel 2014 följde ytterligare sex födslar inom samma forskningsprojekt innan någon utanför Sverige födde barn efter livmodertransplantation. I dag bedöms antalet genomgångna transplantationer i världen vara omkring 120 och antalet födda barn drygt 60 varav 17 i Sverige.

Utöver förfinad operationsteknik, ett viktigt område när expertisen samlas, står också måendet hos donatorer, mottagare, partner och barn i fokus. Inom forskningsprojektet vid Göteborgs universitet övervakas både medicinska, psykologiska och livskvalitetsrelaterade parametrar hos studiedeltagarna under flera år, i barnens fall upp till vuxen ålder.

Vad gäller själva operationerna har utvecklingen gått från öppen kirurgi till robotassisterad titthålskirurgi, främst vad gäller donatorerna som ofta varit mammor eller nära släktingar till de kvinnliga studiedeltagare som transplanterats i projektet.

Många år av forskning

Mats Brännström är professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, gynekolog och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av de ledande forskarna.

– Säker kirurgi och snabb återhämtning med möjlighet att återgå till jobb och naturliga sysselsättningar är viktigt för donatorerna som genomgår en omfattande operation för att hjälpa en annan kvinna, säger han. Ser vi framåt i tiden kan vi förvänta oss att donatorn inte är en nära släkting utan kan vara en person som donerar genom altruistisk och anonym donation.

Ytterligare en ledande person i teamet bakom livmodertransplantationerna i Göteborg är Pernilla Dahm-Kähler, adjungerad professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt gynekolog och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

– Tidigare fanns det ingen metod att hjälpa kvinnor att kunna föda barn om de fötts utan livmoder eller behövt operera bort den på grund av cancer eller livshotande blödning. Många år av intensiv och framgångsrik forskning har förändrat den situationen. Nu har vi tillförlitliga data som vi kan ta vidare i både fortsatt forskning och framtida tillämpningar inom vården, säger hon.

Om forskningen: Forskningsprojekt om livmodertransplantationer, 

https://www.gu.se/forskning/forskningsprojekt-om-livmodertransplantationer

Om konferensen: 4th ISUTx State-of-the-art Meeting September 5-6, 2024, https://tts.org/isutx-home

Källa: Sahlgrenska akademin.