Webbverktyg kan bidra till att patienter med lungkärlssjukdom får rätt vård

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en ovanlig och obotlig hjärt- och lungsjukdom som bland annat medför andfåddhet, trötthet, yrsel och bröstsmärta hos den som drabbas. Under de senaste 30 åren har en rad behandlingsformer och strategier tagits fram som förbättrat prognosen för patienter med PAH. Vissa läkemedel har visats kunna bromsa sjukdomsutvecklingen.

För att hitta rätt behandling till rätt patient bedömer läkarna risken att patienten försämras i sjukdomen (låg, intermediär eller hög risk).

– Därför är det enormt viktigt att vi riskbedömer sjukdomen på ett systematiskt sätt. Hela syftet är att hitta rätt behandling så att sjukdomen utgör en så låg risk som möjligt för försämring för patienten. Femårsöverlevnaden för de patienter som blir kvar i eller vid första uppföljningen förbättras till lågriskkategorin är cirka 90-95 procent, säger Göran Rådegran, överläkare vid Hjärtmottagning Lund på Skånes universitetssjukhus, där patienter med PAH behandlas, och docent vid Lunds universitet.

Digitala verktyg
Under åren har det internationellt tagits fram olika beräkningsmodeller för att kunna bedöma riskkategorier – men studier har visat att den här typen av modeller är underutnyttjade av läkarna.

– Flera studier har visat att endast 6 av 10 kliniker använder en beräkningsmodell när de bedömer risken. Tidsbrist är en vanlig orsak, säger Abdulla Ahmed, doktorand vid avdelningen för kardiologi vid Lunds universitet och AT-läkare vid Helsingborgs lasarett.

Därför har han, tillsammans med Göran Rådegran och Salaheldin Ahmed, doktorand och AT-läkare, forskat om de riktlinjer som finns kring riskbedömning vid PAH. Studien har publicerats i European Heart Journal Open. Värdet av riskbedömning har sedermera också tydliggjorts i den vetenskapliga tidskriften Pulmonary Cirkulation.

Nytt webbverktyg
I samband med studien utvecklade de ett nytt webbverktyg för att göra riskbedömningen. Verktyget baseras på en metodik som använts på Skånes universitetssjukhus under flera år.

– Tanken med verktyget är att det ska vara så enkelt det bara går, eftersom vi vet att det gör stor skillnad för patienterna om den här riskbedömningen görs korrekt. Syftet är att hjälpa universitetssjukhusens centrum för PAH, liksom den internationella PAH-vården, att kunna erbjuda den bästa och mest likvärdiga vården baserad på senaste forskningsrön, säger Göran Rådegran.

– Ur ett långsiktigt perspektiv är vår förhoppning att kunna vidareutveckla verktyget i takt med att behoven utvecklas och kunskapen förändras, säger Abdulla Ahmed – som tillsammans med Salaheldin Ahmed och Göran Rådegran även utvecklat ett strukturerat sätt att utreda patienter med oklar andfåddhet, i syfte att tidigare diagnosticera PAH.

Publikationer:

European Heart Journal Open

Pulmonary Circulation

Fakta: PAH och CTEPH

• Pulmonell hypertension betyder högt blodtryck i lungornas pulsådror. Många olika sjukdomar kan ge upphov till en tryckökning i lungpulsådern. Två sådana är pulmonell arteriell hypertension (PAH) och kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH).
• I Sverige lever cirka 800 personer med PAH eller CTEPH.
• Gemensamt för sjukdomarna är att blodet fått svårare att passera genom lungkärlen, vilket med tiden påverkar hjärtats och lungornas funktion.
• De vanligaste symtomen är andfåddhet och sjunkande kondition.
• Det finns ingen medicinsk behandling som helt botar PAH, men med tidig diagnos och behandling, främst med läkemedel, går det att bromsa sjukdomsförloppet.
• Vid CTEPH kan en operation bota eller lindra sjukdomen.
• Patienter i Södra sjukvårdsregionen med PAH och CTEPH behandlas inom specialistvården   vid PAH mottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Källa: Skånes universitetssjukhus.

En artikel om riskstratifieringsverktyget har publicerats i Läkartidningen:
Prognostisk riskstratifiering vid pulmonell arteriell hypertension (lakartidningen.se)

Bild nedan visar ifyllda parametrar på en ”möjlig” patient.