Varningssystem föreslås om hälsorisker av ändrat klimat

Det är klokt att använda den tid vi fortfarande har på oss innan läget blir akut till att inrätta system för att skydda oss mot följderna av de klimatförändringar som vi än så länge bara har sett början på, säger Birgitta Evengård, professor emerita vid Umeå universitet.

Den globala uppvärmningen sker ännu snabbare i Norden än i övriga världen. Med ett varmare klimat kommer nordgränsen för många arters utbredning att flyttas, och med dem också risken för sjukdomar de för med sig. Det är en utveckling som redan är fullt synlig, exempelvis i hur fästingarna sprids över större områden. Uppvärmningen innebär också att sjukdomar bokstavligen kan komma upp ur marken. I takt med att permafrosten drar sig tillbaka, tinar mycket gamla djurkadaver fram. De kan i vissa fall vara bärare av farliga sjukdomar som vi annars har betraktat som utrotade, exempelvis mjältbrand.

Covid-19 visade tydligt att infektioner som överförs från djur till människor snabbt kan utvecklas till globala pandemier. Det finns även sedan tidigare ett stort antal sjukdomar, så kallade zoonoser, som överförs mellan djur och människor. I norra Sverige är sorkfeber en känd hälsorisk. TBE och borrelia via fästingar är andra exempel.

– Covid-pandemin visar att det går att bemästra nya sjukdomar som sprids från djur till människa, men priset i människoliv kan bli mycket högt om man inte är förberedd. Många liv kan sparas om man har sådan koll på sjukdomar som sprids i djurvärlden, att man kan utveckla vaccin innan de tar steget över till människor, säger Birgitta Evengård.

Det som forskarna föreslår är att det ska inrättas ett antal stationer runt om i Norden där man regelbundet undersöker och rapporterar smitta bland organismer på land och i vatten. Detta för att ge underlag för en bedömning av om det har kommit till nya sjukdomar som riskerar att överföras till människor, så att hälsovården ska kunna bygga upp beredskap i form av tillgång till vård och eventuella vacciner.

Förslaget läggs fram inför Nordiska ministerrådet som ett led i ministerrådets arbete med att uppnå målet Socialt hållbart Nordensom ingår i arbetet med Vision 2030. Den vetenskapliga artikeln där förslaget presenteras har av det samnordiska institutet Nordforsk nominerats som en möjlig pristagare i en tävling om bästa bidrag till målet.

Forskarna, Birgitta Evengård vid Umeå universitet och Tomas Thierfelder vid Sveriges lantbruksuniversitet, är drivande i det arktiska forskningsnätverket CLINF, climate infection research infrastructure, med forskare från Grönland i väster till Sibirien i öster. Dessvärre har samarbetet med de ryska forskarna i nätverket försvårats av Rysslands krig i Ukraina och den bojkott av Ryssland som har följt av kriget.

Källa: Umeå universitet.