Terapi på distans ska hjälpa ungdomar i glesbygd

– Barn som utsatts för våld och övergrepp ska få ett tryggt och kunnigt bemötande var än i Sverige de bor. I dag har inte alla samma möjligheter. Det vill vi ändra på, säger Linda Wallin, psykoterapeut och doktorand vid Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att varannan 15-åring i Sverige upplever psykiska besvär. Antalet ungdomar som diagnosticeras med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har ökat de senaste åren – liksom regionernas kostnader för behandling.

 – Ändå vet vi att PTSD är underdiagnostiserat över hela landet och mest trolig ännu mer bland ungdomar från glesbygd, säger Linda Wallin.

Sedan länge finns behandling för PTSD med god effekt, men ingen som är anpassad efter glesbygdsförhållanden. Det finns inte tillräckligt många utbildade terapeuter på klinikerna för att möta behovet. Barn och deras föräldrar tvingas ta ledigt från skola och arbete och resa långt för varje enskilt behandlingstillfälle.

– Det kan innebära två, tre timmars restid enkel väg. Det är inte god och nära vård för våra glesbygdsungdomar, säger Linda Wallin.

Umeå universitet, Region Norrbotten och Region Västerbotten påbörjar nu ett gemensamt forskningsprojekt för att göra vården för PTSD mer tillgänglig och jämlik. Målet är att utveckla metoder för att kunna erbjuda terapi som till stora delar hålls på distans.

Projektet finansieras till hälften av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och till 25 procent vardera av regionerna. Linda Wallin har även nyligen tilldelats ett forskningsstipendium på 100 000 konor från Riksförbundet för social och mental hälsa.

Första steget är en intervjustudie med ungdomar som fått traumaterapi för att ta reda på hur den nya, internetförmedlade terapin bör utformas. Den studien pågår just nu och ska bland annat ge svar på vilka delar som kan ske på distans och vilka som kräver fysiska möten. Det handlar också om att anpassa metoden till de kulturella förutsättningarna. Ungdomar i glesbygd söker inte vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som andra.

– Den som växt upp i ett litet samhälle är många gånger präglad av en bit-ihop-norm när det gäller psykisk ohälsa. Man är van att klara sig själv väldigt mycket, säger Linda Wallin.

Ulrika Hegstam, länschef för barnsjukvården i Region Norrbotten, ser stora vinster med att erbjuda barn och unga bra behandling för psykiska sjukdomar, inte minst för trauma.

– Vi vet att det ofta tar lång tid innan man söker och får hjälp för trauma och att det ofta innebär såväl ett stort lidande för individen som stora kostnader för samhället. Vi hoppas att både lidande och kostnader ska minska genom det här projektet, säger hon.

Om forskningsprojektet

Forskningsprojektet är uppdelat i olika delstudier och beräknas pågå i sex år. Fokus är ungdomar mellan 11 och 19 år och deras föräldrar. Målet är att ta fram två internetbaserade terapeutledda traumafokuserade kognitiva beteendeterapier (TF-KBT). I den ena kommer det att finnas ett tillägg med compassion, vilket innebär övningar i självmedkänsla och att öka förmågan att hantera affekter, något som visat sig effektivt för vuxna med PTSD.

Inom ramen för projektet pågår även en annan pilotstudie, CUST. Det är en internetförmedlad, compassionfokuserad gruppbehandling som ska hjälpa ungdomar inom skola och primärvård att hantera stress, oro och nedstämdhet. Den ska också bidra med kunskap om vilka inslag av compassion som kan användas i TF-KBT för glesbygd. Forskningsledare för projektet är docent Inga Dennhag vid Umeå Universitet.

Källa: Umeå universitet.