Svårighet att hantera känslor ökar risk för datorspelsberoende

När datorspelande inte längre bara är en hobby, utan eskalerar så att det påverkar vardagen negativt kan det klassas som ett beroende. Christian Bäcklund har i sin avhandling vid Luleå tekniska universitet utforskat psykologin bakom datorspelsberoende. Genom fyra omfattande studier belyser avhandlingen hur motivationer till spelande och svårigheter att reglera känslor kan bidra till att utveckla problematiska spelbeteenden.

– Vi ser att spelande ofta fyller en emotionell funktion för många. För personer som har svårt att hantera sina känslor, kan spelandet bli ett sätt att hantera stress eller depression – och det är just här risken för datorspelsberoende ökar, säger Christian Bäcklund, nybliven doktor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

I en av studierna visade resultaten att depression och svårigheter att hantera sina känslor är starkt kopplade till symtom för datorspelsberoende. Vidare identifierades att motivationsfaktorer som att vilja fly från jobbiga känslor och att uppslukas av en fantasivärld spelar en central roll i hur spelandet kan bli problematiskt.

– Avhandlingen är ett steg mot att bättre förstå vad som driver människor att spela, och hur vi kan hjälpa dem som drabbas av problematiskt spelande. Det är också en påminnelse om att spelande i sig inte är skadligt, utan att det handlar om sammanhang och individuella förutsättningar.

Mycket spelande behöver inte automatiskt vara problematiskt. Det är viktigt att skilja mellan ett högt engagemang i spel som kan vara en del av en hobby eller social aktivitet, och beroende där spelandet leder till påtagliga negativa konsekvenser i livet, säger Christian Bäcklund.

Agera på varningstecken

Forskningen pekar också på vikten av att öka medvetenheten bland föräldrar, skolor och andra vuxna som har kontakt med unga spelare. Genom att förstå vilka varningstecken som kan indikera datorspelsberoende – såsom att isolera sig, nedprioritera andra aktiviteter eller använda spel som en strategi för att hantera svåra känslor – kan dessa grupper agera tidigt och ge stöd för att bryta ohälsosamma mönster.

Förutom att belysa riskfaktorer för datorspelsberoende har Christian Bäcklund också validerat svenska mätverktyg som kan användas för att bedöma spelrelaterade problem och motivation till att spela datorspel. Verktygen gör det möjligt för forskare och vårdpersonal att identifiera och behandla riskbeteenden på ett mer tillförlitligt sätt. De underlättar också jämförelser mellan olika studier, vilket stärker forskningen på området och möjliggör utvecklingen av mer effektiva förebyggande insatser och behandlingsmetoder.

Fakta: Vad är datorspelsberoende?

Datorspelsberoende är ett tillstånd där spelande blir så omfattande att det påverkar personens vardag negativt. Det kännetecknas av bristande kontroll över spelandet, ökad prioritering av spel framför andra aktiviteter och ett eskalerat spelande trots negativa konsekvenser.

Beteendebaserade beroenden började uppmärksammas kring 2013 när DSM-5 inkluderade "Internet Gaming Disorder" som ett tillstånd för vidare forskning, vilket banade väg för WHO:s klassificering som en psykisk sjukdom i ICD-11, som är en av de två diagnosmanualerna.

Att spela mycket datorspel behöver inte nödvändigtvis leda till datorspelsberoende. När beteendemönstret är så allvarligt att det leder till betydande funktionsnedsättning kan det vara tal om att det är ett datorspelsberoende. Det kan handla om försämrade relationer, dålig psykisk eller fysisk hälsa eller missade möjligheter i arbetslivet eller skolan.

Läs mer:

Avhandlingen ”The Dark Side of Video Gaming: Gaming Motivations and Emotion Dysregulation in Gaming Disorder”

Källa: Luleå tekniska universitet.