Självupplevd stress vanligt innan hjärtinfarkt, framför allt bland kvinnor

- Den här forskningen visar att framför allt kvinnor kan drabbas allvarligt av stress. Nu behöver vi forska vidare för att kunna förebygga stress i samband med storhelger och allmänt i samhället för att minska riskerna för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Tidigare studier visar att fler drabbas av hjärtinfarkt på midsommarafton och julafton och att psykosociala och känslomässiga faktorer kan öka risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna i den aktuella studien kunde konstatera att självupplevd stress är vanligt dygnet innan hjärtinfarkt och att känslomässiga så kallade triggers var mer uttalade hos kvinnor än hos män.

 - Vår forskning visar att hälften av alla kvinnor och 30 procent av alla män uppgav en ökad stress dygnet innan de insjuknade. Framför allt kvinnor uppgav dessutom en ökad oro. Depression och sömnsvårigheter var också vanligt förekommande hos kvinnorna, säger Anneli Olsson, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till den aktuella publikationen.

Hjärtinfarktpatienterna i studien är hämtade från kvalitetsregistret Swedeheart och hade insjuknat både under storhelger och vardagar. Studiedeltagare fick besvara en enkät med frågor om aktiviteter, känslolivet och om vad man ätit och druckit under dygnet före infarkten.

Bland aktiviteterna var det i högre grad kvinnorna som svarade att de lagat mat och städat mer än vanligt. De hade dessutom i högre grad haft sömnproblem dygnet före infarkten. Män hade i högre grad än kvinnor ägnat sig åt utomhusaktiviteter under dygnet före infarkten. Däremot sågs inga könsskillnader vad gäller intag av alkohol, sötsaker eller fet mat.

Flera studier indikerar att stress är en vanligare riskfaktor till hjärtinfarkt än vad man tidigare trott. Tidigare forskning har visat att stresshormoner i håret var förhöjda hos personer som drabbats av hjärtinfarkt vilket indikerar att de haft förhöjda stressnivåer månaden innan de insjuknade.

- Vi kommer att fortsätta titta på olika så kallade triggers till hjärtinfarkt och i kommande arbete titta på vad som händer i hjärtat under storhelger som midsommarafton och julafton då vi sedan tidigare vet att det är en riskfylld tid för våra hjärtpatienter, säger Anneli Olsson.

Studiens titel: Sex differences in potential triggers of myocardial infarction

Tidskrift och publicering: European Heart Journal Open, 16 februari 2023.

Källa: Hjärt-Lungfonden.

Fakta om stress (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vi vet att stress är en etablerad riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Den samlade forskningen visar att långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.

Det finns också studier som visar att det är fullt möjligt att lära sig hantera stress och att det kan ha stora effekter på hälsan och välbefinnandet.

Den som rör sig regelbundet får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.

Så kan du hantera stress
Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn. Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:

• Sovrummet ska vara tyst, svalt och mörkt.
• Undvik nikotin, alkohol och koffein.
• Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet.
• Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner. Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter.
• Sov på tider som passar din kroppsklocka. Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid.
• Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet.

Mer fakta om stress finns i Hjärt-Lungfondens skrift stress