Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

– Våra resultat tyder på att personer som inte har mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska institutet.

Att ett högt saltintag ökar risken för högt blodtryck är känt sedan länge.

Högt blodtryck i sin tur är en av de främsta riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. Men exakt hur salt påverkar kroppen är fortfarande inte helt klarlagt. Den nya studien, som bygger på data från nästan 8 500 personer i SCAPIS-studien, visar att det finns en koppling mellan salt och kroppens energiomsättning.

Personer som åt mycket salt hade ett mönster av ämnen i blodet som tider på att kroppen använde fett som bränsle i lägre utsträckning. Samtidigt hade de högre nivåerna av vissa fettrelaterade ämnen som i tidigare studier kopplats till både inflammation och åderförkalkning.

Hos personer med lägre saltintag sågs i stället högre nivåer av ämnen som tyder på att kroppen i större utsträckning gäller fett som energikälla, vilket generellt anses vara mer gynnsamt för hjärthälsan. Forskarna betonar dock att det rör sig om just en koppling, inte ett orsakssamband, och att fler och längre studier krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.

– Vi ser en koppling mellan saltintag och metabolismen – och det är en ny och viktig insikt som även kan ge ledtrådar till varför högt saltintag ofta hänger ihop med övervikt. Det är första gången de här kopplingarna undersöks i så stor skala, vilket varit möjligt att göra tack vare den data som finns i SCAPIS, säger Jonas Wuopio.

Högt saltintag i studien motsvarade ca 10 gram salt per dag.

I Sverige äter vi i genomsnitt mer salt än vad som rekommenderas. Därför är det viktigt att livsmedelsindustrin sänker salt i en rad vanliga livsmedel då det är de största källorna till vårt saltintag.

En stor del av det salt vi får i oss kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat. Att sänka salthalten i processad mat pekas därför ut som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka saltintaget av Världshälsoorganisationen WHO.

– Den här studien visar att salt kan påverka kroppen på fler sätt än vi tidigare trott. För att kunna ge råd om hur vi ska leva hälsosamt som vilar på vetenskap som behövs stora befolkningsstudier som SCAPIS. Det är investeringar som i förlängningen kan rädda liv, och som vi har våra givare att tacka för, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta: om forskningsstudien
Typ av studie och befolkning: Tvärsnittsstudie som bygger på 8 492 personer, i åldrarna 50–64 år, i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Saltintag beräknades från urinprov med Kawasaki-formeln. Blodprov analyserades med en metod som mäter hundratals ämnen i blodplasman.

Resultat: Studien visar att salt kan påverka kroppen inte bara genom blodtrycket, utan även genom att påverka fettmetabolismen och ämnen kopplade till inflammation. Lägre saltintag var kopplat till en ämnesomsättning som använder fett mer effektivt – ett mönster som tidigare forskning kopplats till bättre hjärt-kärlhälsa. Högre saltintag var kopplat till metaboliter som kan spegla ökad fettinlagring, inflammation och åderförkalkning. Högt saltintag i studien motsvarade ca 10 gram salt per dag. Livsmedelsverket rekommenderar vuxna att konsumera max 6 gram per dag. Snittet i Sverige är 10–12 gram per dag, enligt Livsmedelsverket.

Titel och länk: Den metaboliska signaturen av saltintag: en tvärsnittsanalys från SCAPIS-studien

Publicering: Nutrition & Metabolism, 2 september 2025.

Källa: Hjärt-Lungfonden.