Patienter bedöms olika på akuten – trots samma system

Ökningen av patienter de senaste årtiondena, relaterat till befintliga personalresurser, har gjort att sjukvården infört arbetsmetoden triage. Triage betyder att vårdpersonal identifierar de patienter som har behov av vård snabbt när de kommer till akutmottagningen, samt de som kan vänta utan risk för att bli sämre. Det vill säga en systematisk kö till läkarbedömning, rätt vård till rätt patient i rätt tid. I Sverige har olika varianter av triage använts från 1990-talet, men sedan mitten av 2000-talet har arbetet blivit mer systematiskt. Då implementerades ett internationellt utvecklat triagesystem vilket också fungerade som utgångspunkt för utvecklandet av två svenska triagesystem, bland annat föregångaren till RETTS© (Rapid Emergency Triage and Treatment System).

Triage används inte likvärdigt

Syftet med avhandlingen var att undersöka triage vid akutmottagningarna i Sverige, med särskilt fokus på det svenska triagesystemet RETTS© och sjuksköterskans erfarenhet av triage. Tidigare har det inte funnits särskilt mycket forskning på vare sig akutmottagningstriage eller RETTS©.

– Andra internationella triagesystem har utvärderats vetenskapligt, men så har inte varit fallet med det svenska triagesystemet, säger Sara Wireklint.
Avhandlingens fyra studier ger en bild av hur triage genomförs i Sverige idag, vilka problem som finns men också hur det kan arbetas vidare med.

Resultaten visar bland annat att olika sjuksköterskor inte gjorde samma bedömning av samma patientfall när RETTS© användes, vilket inte var något Sara Wireklint förväntade sig. Ytterligare resultat visade att RETTS© inte används på likvärdigt sätt i landet. Det beror till exempel på att det lärs ut på olika sätt, eller att det läggs olika mycket tid på att lära ut det till sjuksköterskorna.

– Det förvånade mig. Även om det på pappret är samma system som används kan det ha olika innebörder, och därmed ge olika förutsättningar för såväl patientomhändertagandet som kommunikationen med andra akutmottagningar.

Fler parametrar gjorde bedömningen bättre

Resultaten visade också att bedömningen av en patient blev mer noggrann genom att inkludera ålder och medsjuklighet till triagesystemet RETTS©.

– Det är en väldigt viktig aspekt. Det är också ett konkret resultat som går att implementera och som skulle förbättra och förstärka triagesystemet.

Sara Wireklint har själv lång erfarenhet som sjuksköterska och arbetar sedan 2004 på akutmottagningen i Växjö. Hon hoppas att hennes forskning ska leda till fler framtida studier.

– Det finns såklart mycket fler frågeställningar att undersöka. Det viktigaste tycker jag dock är att detta arbete ger en grund för vidare forskning, att triage synliggörs och att det blir levande fortsatta diskussioner kring arbetssättet, säger hon.

Läs avhandlingen I sin helhet: Emergency Department Triage in Sweden: Occurrence, Validity, Reliability and Registered Nurses' Experiences

Läs mer Om doktorandprojektet: lnu.se/forskning/forskningsprojekt/projekt-triage-pa-sjukhusanslutna-akutmottagningar/

Projektet är en del av forskningen i  CISA (Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård)

Källa: Linnéuniversitetet.