Ökande geografiska skillnader i risken att drabbas av stroke

– Det här är en mycket oroväckande utveckling. Många har säkert hört talas om att exempelvis rökning och låg fysisk aktivitet ökar risken för stroke, men forskning visar också att den höga saltkonsumtionen i dag är en viktig riskfaktor. Oavsett var man bor i landet måste alla kunna få hjälp att förbättra sina levnadsvanor och minimera risken att bli sjuka, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Ett alltför högt saltintag är kopplat till högt blodtryck, som i sin tur är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom där stroke är en av diagnoserna. Beräkningar som utredningsinstitutet IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi) gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visar att en minskning av saltkonsumtionen med 30 procent skulle minska förekomsten av stroke med 10 procent. Det betyder att cirka 2 500 strokefall per år i Sverige skulle undvikas.

Stroke är fortfarande en av våra vanligaste dödsorsaker. Enligt statistik från Socialstyrelsen avled nästan 6 100 svenskar i sjukdomen under 2020. Samtidigt är trenden under de senaste 20 åren mycket tydlig sett till hela Sverige – antalet strokefall har minskat år från år. Den positiva utvecklingen beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder som vetenskapligt baserade livsstilsråd och nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, höga blodfetter och förmaksflimmer.

En ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden visar dock att de geografiska skillnaderna i risken att drabbas av stroke blir allt större. Den årliga minskningstakten i antalet drabbade skiljer sig kraftigt mellan regionerna från år 2000 och framåt. Till exempel går minskningen i Kalmar län mer än dubbelt så fort som i Jämtland och Västmanland – i Kalmar län är minskningstakten 4,2 procent, att jämföra med 1,7 procent i Jämtland och Västmanland.

– I befolkningsstudien SCAPIS har vi kunnat se att socioekonomiska skillnader är starkt kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdom vilket kan förklara en del av de geografiska skillnaderna. Ett av målen med pågående forskning är att utveckla metoder för att tidigt hitta de som ligger i riskzonen för att drabbas av stroke för att kunna sätta in behandlande åtgärder, säger John Pernow, överläkare och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Läs mer:
Hjärt-Lungfondens IHE-rapport om levnadsvanor och kostnaderna för hjärtkärlsjukdomar

Fakta om stroke ( Källa: Hjjärt-Lungfonden)

Stroke är: En av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Uppstår genom syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Den som överlever stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.

Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Orsak: Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. Ett alltför högt intag av salt, har enligt en rapport framtagen av IHE på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, har visat sig vara den idag enskilt största orsaken till ischemisk hjärt-kärlsjukdom, som till exempel stroke.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer varav 6 300 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.