Ny studie vill förbättra hjärthälsan hos kvinnor efter havandeskapsförgiftning

- Vår målsättning är att minska den långsiktiga risken för hjärt-kärlsjukdom genom tidiga och riktade insatser. Genom att utnyttja perioden direkt efter första graviditeten kan vi erbjuda dessa kvinnor en unik chans till en hälsosammare framtid, säger Anna Sandström, docent vid Karolinska Institutet.

Genom att ge kvinnor med preeklampsi den uppföljning och det stöd de behöver, kan PEPP-studien bli en viktig milstolpe i förebyggandet av framtida hjärt-kärlsjukdomar och stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att adressera denna dolda risk.

Åtgärdsprogrammet, som sträcker sig från tre till tolv månader efter förlossningen, inkluderar information, stöd och riktad screening från vårdpersonal samt användning av en app i telefonen som är designad specifikt för dessa kvinnor för att tillhandahålla relevant information och stöd, främja fysisk aktivitet, uppmuntra till en hälsosam kost, samt egenkontroll av blodtryck och vikt.

Kvinnorna delas in i två grupper, där en grupp genomgår åtgärdsprogrammet och den andra gruppen erbjuds standarduppföljning, för att utvärdera programmets effektivitet, speciellt med avseende på minskning av BMI.

- Om åtgärdsprogrammet visar sig vara framgångsrikt, har vi inte bara möjlighet att förbättra livskvaliteten och hjärt-kärlhälsan för dessa kvinnor utan även att bredda vår förståelse och våra insatser efter andra graviditetsrelaterade komplikationer, säger Kari Johansson, nutritionist och docent vid Karolinska Institutet.

Projektet är ett samarbete mellan ett tvärvetenskapligt kliniskt team och representanter från Preeklampsiföreningen. Med planer på att inkludera 700 förstföderskor syftar PEPP-studien till att erbjuda konkreta lösningar för implementering i vården för denna riskgrupp.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Källa: Hjärt-Lungfonden.