Ny metod kan döda multiresistenta bakterier – går att använda i stället för antibiotika

Infektionssjukdomar orsakade av antibiotika-resistenta bakterier är ett av de allvarligaste hoten mot den globala hälsan och spridningen av antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin. Trots detta är utvecklingen av nya alternativ till traditionella antibiotika mycket begränsad. 

Nu visar en ny studie publicerad i Nature Scentific reports av Örebroforskarna Torbjörn Bengtsson och Hazem Khalaf och Linköpingskemisterna Robert Selegård och Daniel Aili på nya sätt att lösa problemet.

De har förkortat en peptid från en mjölksyrebakterie och försett den med en kort fettsvans. Fem extra kolatomer, som hängs på peptiden, gör att den snabbt kan bryta ner och döda olika typer av multiresistenta bakterier genom att angripa cellväggen.

Det är ett stort framsteg. Tidigare har de visat hur den antibakteriella peptiden plantaricin NC8 αβ, var mycket användbar för att bekämpa antibiotikaresistenta stafylokocker. Däremot fungerade den inte alls mot bakterier med mer komplicerad uppbyggnad av cellväggen.

– Det som stod klart var att denna peptid inte var lika effektiv mot alla typer av bakterier. Stafylokocker, som tillhör gruppen grampositiva bakterier, har en enklare cellvägg, medan många av de bakterier som Världshälsoorganisationen (WHO) listar som särskilt farliga tillhör en annan grupp, säger Torbjörn Bengtsson, seniorprofessor i medicinsk cellbiologi.

Men genom att förkorta plantaricin och sätta på en extra fettsvans blev den plötsligt betydligt mer effektiv även mot den andra gruppen, gramnegativa bakterier. Den klarade av att ge sig på även mer komplicerade cellväggar, som både har ett yttre och ett inre cellmembran.

– Vi fick fram nya unika egenskaper som var mycket överraskande och inte finns beskriven av andra forskare. Den korta fettsvansen medförde att den verkar mot de båda typerna av bakterier och inte visar någon giftverkan alls på mänskliga celler, säger Hazem Khalaf, docent i cellulär mikrobiologi.

Just toxiciteten, giftpåverkan, är annars ett problem, visar tidigare studier. Det gör det komplicerat att använda dessa ämnen vid behandling av bakterieinfektioner.

Att använda den nya peptiden i stället för antibiotika gör det svårare för bakterier att utveckla resistens.

–  Vår peptid binder elektrostatiskt till bakteriernas membran som löses upp och förstörs. Det är extremt svårt för bakterien att ändra denna grundläggande struktur och bli resistent mot peptiden. Det är förstås är en stor fördel, säger Hazem Khalaf. 

Artikeln i Nature Scientific Reports

Källa: Örebro universitet.