Ny forskning: Kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt och har en stor påverkan på befolkningens förväntade livslängd. Generellt så drabbas fler män än kvinnor av hjärtinfarkt – men kvinnor som får hjärtinfarkt förlorar fler levnadsår än män. Att förstå hur en sjukdom påverkar livslängden är viktigt för att kunna identifiera högriskgrupper och samtidigt bidra till viktiga kunskaper som förbättrar vårdplaneringen i framtiden.

Ny statistik bidrar till nya forskningsfynd
I studien undersöktes 335 000 individer med förstagångshjärtinfarkt och som registrerats i kvalitetsregistret SWEDEHEART under perioden 1991–2022. Individer med hjärtinfarkt jämfördes med 1,6 miljoner individer utan hjärtinfarkt genom att använda data från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen. Med hjälp av jämförelsepopulationen och nya statistiska metoder kunde skillnaden i förväntad livslängd mellan hjärtinfarktindivider och jämförelseindivider beräknas, vilket gav ett mått på hur mycket den förväntade livslängden förkortades på grund av sjukdomen.

– Vi fann att det var stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor och unga individer förlorade allra mest livslängd vid en hjärtinfarkt. Vid nedsatt pumpfunktion i hjärtat efter infarkten var effekterna ännu större. Till exempel förlorar en 50-årig kvinna med nedsatt pumpfunktion 2022 i snitt 11 år jämfört med en 80-årig man med normal pumpfunktion som i snitt förlorar 5 månader i livslängd, säger Christian Reitan, ST-läkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, och den som lett studien.

Parametrar som påverkar hjärtinfarktsrisken
Forskarna kunde också ta hänsyn till skillnader i inkomst, utbildning, andra sjukdomar och medicinering vid insjuknandet – något som bidrog till ett mått på effekten av själva hjärtinfarkten när ”allt annat” var borträknat.

– Resultatet visade att en ganska stor del av livslängdsförkortningen försvann, det vill säga att mycket av livslängdsförkortningen förklaras av andra faktorer än själva hjärtinfarkten, men som ändå kan vara associerade med hjärtinfarkt, så som exempelvis socioekonomi eller andra sjukdomar som högt blodtryck och diabetes. Vid bevarad hjärtfunktion såg vi att könsskillnaden försvann, förutsatt att man hade bevarad hjärtfunktion. Vi tolkar det som att effekten av hjärtinfarkten, och därmed också vården för hjärtinfarkt, är lika mellan könen och att den stora livslängdsförkortningen vi ser hos kvinnor beror på skillnader i riskfaktorer, övriga sjukdomar och socioekonomi, säger Christian Reitan.

Individanpassad hjärtsjukvård för kvinnor
Men trots att Danderyds sjukhus hjärtsjukvård är en de allra bästa i Sverige så saknas individanpassad infarktvård i Sverige för kvinnor. Studien visar att kvinnor som får hjärtinfarkt förlorar fler levnadsår än män i samma ålder.

– Om en kvinna hade försämrad hjärtfunktion, var könsskillnaden stor. Vi har inte underlag för att svara på varför, men det väcker frågor om huruvida kvinnor får lika bra uppföljning och behandling för hjärtsvikt som män, eller om det helt enkelt är ett allvarligare tillstånd för en kvinna. Våra resultat är viktiga eftersom de utmanar befintliga riktlinjer vid hjärtinfarktbehandling i dag. Genom att identifiera högriskgrupper kan vi förhoppningsvis skräddarsy behandlingen bättre för den enskilda individen. ”Förlorad livslängd i år” anser vi är ett bra och lättförståeligt mått på risk för såväl läkare som för de drabbade patienterna. Det gör det lättare för oss att värdera och förmedla allvaret i att drabbas av sjukdomen, avslutar Christian Reitan.

Källa: Danderyds sjukhus.