Ny forskning kan bana väg för bättre behandling av KOL

– Det mest spännande är att vi ser samma typ av immunaktivering i näsan som tidigare bara kunde upptäckas genom mer komplicerade ingrepp, såsom bronkoskopi med lungsköljning. I framtiden kan det här bli ett nytt verktyg för att ge rätt behandling till olika typer av KOL-patienter, säger Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska Institutet.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är den vanligaste dödsorsaken globalt och drabbar minst en halv miljon människor i Sverige – men mörkertalet är stort.

Tidig upptäckt är avgörande för att bromsa, i första hand genom att stoppa skadlig exponering och ge adekvat behandling. Trots detta har utvecklingen av nya diagnostiska metoder för KOL gått långsamt.

Diagnosen KOL skall alltid fastställas genom ett andningstest (spirometri), där man mäter lungfunktionen före och efter luftrörsvidgande medicin. Men möjligheterna att bedöma sjukdomens biologiska egenskaper – till exempel vilken sorts luftvägsinflammation som driver sjukdomen – är idag mycket begränsad. Detta är en utmaning som ökar över tid, i takt med att nya behandlingar riktas mot specifika typer av inflammation är på väg att utvecklas.

– Inom en snar framtid så kommer vi att ha flera nya behandlingsalternativ mot KOL, men för att de ska fungera måste vi bli mycket bättre på att sortera patienterna efter deras individuella egenskaper. Nässköljning kan då erbjuda ett enkelt och riskfritt sätt att få fram viktig biologisk information, som kan guida både behandling och uppföljning, säger Anders Lindén.

I studien samlade forskarna prover genom en enkel nässköljning hos 50 deltagare, inklusive rökare med och utan mild till måttlig KOL samt icke-rökande kontrollpersoner utan KOL.

Forskarna analyserade på flera sätt förekomsten av signalsubstansen IL-26, som visade sig spegla inflammation och funktion i lungorna. Förekomsten av IL-26 visade även en koppling med symtom som andnöd och sämre hälsa.

Eftersom nässköljning är snabb, billig och riskfri – till skillnad från mer avancerade undersökningar som bronkoskopi med lungsköljning – kan man göra det lättare att följa sjukdomens utveckling, välja rätt behandling och sätta i tidigare satser. Forskarna bedömer att enskilda signalsubstanser som IL-26 både kan spegla viktiga egenskaper hos patienter, men också bli mål för ny och specifik behandling.

– Att leva med KOL innebär ofta ett stort lidande. Den här studien visar hur forskningen steg för steg kan ge nya verktyg för att på sikt lindra lidande och förbättra livskvaliteten, vilket ger hopp för många patienter som lever med KOL. Den här typen av oberoende forskning om sjukdomsmekanismer vid KOL hade inte varit möjlig utan gåvor från svenska folket, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Nasal production of IL-26 involving T cells in smokers with and without chronic obstructive pulmonary disease
Publicering: Journal of Allergy and Clinical Immunology, 28 mars 2025
Typ av studie: Kohortstudie (observationsstudie) med 50 deltagare, dels vanerökare både med och utan KOL samt en kontrollgrupp bestående av lungfriska icke-rökare.
Sammanfattning: Höga nivåer av ett visst protein i näsan avspeglar inflammation i nedre luftvägarna och andra tidiga tecken på KOL. Nivåerna av proteinet kan avläsas genom en enkel sköljning av näsan.
Finansiering: Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm med flera.

Källa: Hjärt-Lungfonden.