Närmare 120 000 kvinnor beräknas ha svåra klimakteriebesvär med risk för hjärt-kärlsjukdom

– Siffran är ett av flera nya forskningsrön som visar på behovet att forska mer på kvinnors hjärt-kärlsjukdom. Mer kunskap behövs både för att identifiera riskindivider och förbättra behandlingen av kvinnor som har insjuknat, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Flera studier som bygger på Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS har bidragit med ny kunskap om kvinnors hjärthälsa. Förutom en studie vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet som visar att kvinnor med svåra värmevallningar och nattliga svettningar har en ökad förekomst av plack i kranskärlen, har en registerstudie vid Uppsala universitet visat att hormonplåster är associerat med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än andra hormonbehandlingar.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige och forskning visar att kvinnor förlorar fler levnadsår än män efter hjärtinfarkt, även om de är i samma ålder när de insjuknar. Inom eftervården syns också könsskillnader enligt data från kvalitetsregistret Swedeheart.

– Forskning har på senare tid bidragit med insikter som kan hjälpa vården att minska kvinnors risk för allvarliga hjärt-kärlrelaterade komplikationer. Men det finns fortfarande mycket att utforska för att förbättra möjligheterna till ett friskt liv för kvinnor, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Något som försvårar både diagnos och behandling av kvinnor är att deras hjärtan är mindre och kärlen smalare. Samtidigt upplever kvinnor ofta mer diffusa symtom, vilket bidrar till att de söker vård senare än män. Kvinnor drabbas dessutom oftare av så kallade "tysta" infarkter och tillstånd som "brustet hjärta", vilka ofta förbises.Graviditetskomplikationer som preeklampsi, graviditetsdiabetes och prematur förlossning ökar också risken för hjärtsjukdom.

Antikropp ger hopp
Ytterligare en studie pekar på att låga nivåer av en specifik antikropp kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Forskarnas förhoppning är att upptäckten på sikt kan leda till utvecklingen av ett vaccin mot ateroskleros.

Fakta om klimakteriet (Källa: Vårdguiden)

Klimakteriet är den period då äggstockarna slutar producera hormoner och mensen upphör. Det kan pågå från något år upp till över tio år. Under klimakteriet minskar nivåerna av östrogen och gulkroppshormon, vilket leder till förändringar i kroppen. När äggen i äggstockarna tar slut blir mensen oregelbunden och upphör helt. Den sista mensen, menopaus, inträffar i genomsnitt vid 51–52 års ålder. Det kan dock variera mellan 45 och 57 år.

Vanliga symtom

• Värmevallningar och svettningar – plötsliga värmeutslag som ofta följs av svettningar och ibland kylvallningar.
• Sömnproblem och trötthet – sömnen kan påverkas, särskilt vid nattliga svettningar.
• Humörförändringar – nedstämdhet, irritation och ibland ångest.
• Torra slemhinnor – kan ge besvär i underlivet, munnen och ögonen.
• Minskad sexlust – påverkas av torra slemhinnor, trötthet och humörförändringar.
• Urinvägsbesvär – ökad risk för urinläckage och urinvägsinfektioner.
• Förändrad fettfördelning – ökad fettlagring kring midjan.
• Svagare skelett – minskad östrogennivå kan leda till benskörhet.

Behandling och lindring
Besvär kan lindras med livsstilsförändringar, exempelvis regelbunden motion och hälsosam kost. Hormonbehandling kan hjälpa vid svåra symtom. De flesta symtom avtar efter några år, men hos vissa kan de kvarstå längre. Hjärnan anpassar sig med tiden till de lägre östrogennivåerna.

Källa: Hjärt-Lungfonden.