Munhålecancer ökar – ultraljud kan ge säkrare behandling

– Resultaten från forskningen kan leda till mer precis kirurgi och förbättrade behandlingsresultat, berättar Olof Nilsson, tumörkirurg inom Verksamhetsområde huvud- hals- och plastikkirurgi vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Munhålecancer är det övergripande namnet för cancer i munslemhinna – där cancer utgående från tunga och tandkött är de två vanligaste undergrupperna.

Munhålecancer är en förhållandevis sällsynt sjukdom i Sverige men har ökat. För tungcancer som utgör 41,3 procent av alla munhålecancer ökade antalet från 153 till 221 mellan åren 2008–2021.

– Det är okänt varför det har ökat så mycket. Det har inte kunnat kopplas till välkända riskfaktorer som rökning och alkohol. Någon genetisk förklaring finns inte heller, förklarar han.

Tumören behöver tas bort med marginal

Forskningen bygger på tumörutredning vid munhålecancer och hur man på bästa sätt kan ta bort tumören under operation. Vi såg att ultraljud inte bara är den bästa röntgenmetoden för att bedöma tumörens djup, utan även lovande för att förbättra marginalerna vid operation. Det kan minska risken för återfall och förbättra prognosen för patienter, säger Olof Nilsson.

En övervägande andel av patienterna opereras men en del får även strålbehandling. Tumörens utbredning påverkar valet av behandling. 

– Grunden är att förstå hur tumören växer. Vi vill ta bort den med marginal. Genom att använda oss av ultraljud kan vi även mäta på djupet. Första stället tumören sprider sig till är halsens lymfkörtlar. Det är den viktigaste prognosfaktorn – om den har spridit sig eller inte.

Traditionell belysning stod sig stark

En oväntad upptäckt var att Narrow Band Imaging (NBI), en optisk teknik där filtrerat ljus används för att visualisera tumörer, inte underlätta avgränsningen av munhålecancer i slemhinnan så som tidigare antagits.

– NBI var inte bättre än det som allmänt används, det vill säga ljus från pannlampa och operationslampor. Dessutom var det svårt att undersöka hela området runt tumören med NBI.

Forskningen har stor klinisk betydelse. Genom att använda ultraljud i utredningen av tidig tungcancer kan magnetkameraundersökningar minskas, vilket sparar resurser och gör mer effektiv vård.

– Det mest givande med att forska är att hitta nya sätt att hjälpa våra patienter och att arbeta med engagerade människor. Dessutom har det varit inspirerande att se hur villiga patienterna är att bidra till ny kunskap som kan hjälpa cancerdrabbade, avslutar Olof Nilsson. 

Fakta:

• Munhålecancer drabbar främst äldre personer, oftast över 65 år, och är något vanligare bland män än kvinnor.

• Tungan och tandkötet är de vanligaste ställena där cancer uppstår, men tumörer kan även utvecklas i kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen eller området bakom kindtänderna.
• Årligen opereras omkring 80 patienter med munhålecancer på Universitetssjukhuset Örebro.

Munhålecancer visar sig ofta genom sår och smärta i munnen. Tack vare ett gott samarbete med primärvården upptäcks sjukdomen i många fall i ett tidigt skede. Det är vanligt att läkaren på vårdcentralen först uppmärksammar en knöl på halsen – ett tidigt tecken på spridning. Även tandvården kan upptäcka cancern.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro.