Miljögifter och stress under graviditet påverkar barns utveckling

– Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann. Min avhandling ”The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress” visar att blandningar av hormonstörande ämnen som finns i vardagsprodukter kan associeras med beteendeproblem hos barn vid sju års ålder, och att pojkar och flickor påverkades på lite olika sätt, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. De hormonstörande ämnena kan passera moderkakan och nå fostret under kritiska utvecklingsfaser för hjärnan.

Resultaten kommer från den stora svenska SELMA-studien, där mer än 2 000 mor-barn-par från Värmland följts från tidig graviditet upp till sju års ålder. SELMA-studien undersöker hur tidiga miljö- och stressfaktorer kan forma barns hälsa och utveckling.

Ansvaret ligger högre upp

– Det är orimligt att lägga hela ansvaret på gravida att undvika dessa ämnen. Många ämnen finns i produkter som människor använder dagligen och inte kan välja bort själva, säger Marlene Stratmann. Här behöver både industri och beslutsfattare ta ansvar och se till att vi inte använder skadliga ämnen i produkter och miljöer där gravida exponeras.

Forskningen pekar också på att psykisk stress och svåra livshändelser under graviditet är kopplade till beteenderelaterade utfall senare i barndomen, vilket indikerar att både kemiska och psykologiska faktorer i det prenatala skedet påverkar barns utveckling.

– Vi vet att hjärnans utveckling börjar tidigt i fosterlivet och att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann. Hormonstörande kemikalier kan påverka hormonsystemet som styr utvecklingen av hjärnan, och vår forskning visar att detta kan vara kopplat till beteendeproblem hos barn senare i livet.

Barns hälsa i fokus

Forskningen visar även att moderns hormonstatus, särskilt sköldkörtelhormoner, kan vara en möjlig biologisk mekanism som förmedlar effekterna av kemikalieexponering på barnets hjärnutveckling.

– Att identifiera samband är ett viktigt första steg, men vi behöver också agera på den kunskap vi har. För att förbättra barns framtida hälsa måste regleringar och produktutveckling utformas med barnets bästa i fokus, säger Stratmann.

Ytterligare en pusselbit är barns lek. Forskarna såg att sättet barn leker på hade samband med deras beteende, vilket tyder på att tidiga miljöfaktorer kan sätta spår både i hur barn agerar och hur de socialt interagerar.

– Nu handlar det om att omsätta den här kunskapen i praktiken. För att ge barn en så bra start som möjligt behövs tydliga regler och säkrare produkter, säger Marlene Stratmann.

Avhandling: ”The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress”

Källa: Karlstad universitet.