Mer än dubbelt så vanligt att dö i lungsjukdom för lågutbildade

– Att mer än dubbelt så stor andel lågutbildade dör av lungsjukdom jämfört med högutbildade visar vikten av att skapa riktade insatser för att förebygga sjukdomar hos riskgrupper som vården har svårt att nå. Här behövs mer forskning och kunskap, men också erfarenhetsutbyte mellan regioner, för att sprida arbetssätt som visat sig fungera, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Andelen avlidna med lungsjukdom som underliggande dödsorsak var 2022 betydligt högre för dem med enbart förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning: 93 jämfört med 25 per 100 000 bland kvinnor, det vill säga det vill säga mer än tre gånger så många - och 95 jämfört med 38 per 100 000 bland män, det vill säga mer än dubbelt så många. Det visar en genomgång som Hjärt-Lungfonden gjort, baserad på statistik från Socialstyrelsen.

Statistiken omfattar folkbokförda i åldersgruppen 35–84 år och bygger på Socialstyrelsens senaste publicering om dödsorsaker. Under 2022 dog totalt 6 173 personer i Sverige till följd av sjukdomar i andningsorganen, som bland annat KOL, astma, influensa och lunginflammation samt lungsjukdomar av yttre orsaker som damm, kemikalier och rök.

Under många år har dödstalen i lungsjukdom i Sverige legat på en relativt konstant nivå, med omkring 6 000 döda per år. I dag lever cirka 1,3 miljoner svenskar med någon form av lungsjukdom.

– För att färre ska mista livet i lungsjukdom krävs, utöver livsstilsförändringar bland befolkningen och att arbetsgivare ser till att det är god luftkvalitet på arbetsplatserna, även konkreta åtgärder inom vården. Lungfunktionstester för riskgrupper bör vara rutin på samtliga vårdcentraler, så att man kan upptäcka sjukdomar tidigt och sätta in behandling, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Fakta: Tabell över antal döda i lungsjukdomar (Källa SCB:s statistikdatabas)

Källa: Hjärt-Lungfonden.