den 6 december 2024
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Robert Bodén
Överläkare och professor.
– Magnetstimulering av hjärnan är ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. I studien ska vi försöka boostra effekten av magnetstimulering av hjärnan för att fler av dessa patienter ska bli depressionsfria, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades knappt 1 000 patienter i Sverige. Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression.
Magnetstimulering innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan, som ligger strax under spolen, antingen får lättare eller svårare att signalera.
– I den här studien kommer vi att ge en komprimerad intensiv variant av rTMS som bara tar två veckor i stället för sex veckor, säger Robert Bodén.
Boostereffekt med läkemedel
Läkemedlet som ska prövas i studien är d-cycloserin jämfört med placebo, dvs sockerpiller. D-cycloserin är ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, men används då i höga doser. Den låga dos som ska användas i denna studie har i stället en stimulerande effekt på hjärnans formbarhet (plasticitet).
– Tidigare studier på samtalsterapi mot tvångssyndrom har visat att terapin blir effektivare med tillägg av d-cycloserin och en lite pilotstudie har visat att det troligen även gäller vid rTMS, säger Robert Bodén och fortsätter:
– Det handlar om att hjälpa hjärnan att underlätta för nervcellerna att stärka kopplingarna till varandra under rTMS-behandlingen. Eftersom denna formbarhet troligen är en förutsättning för att magnetstimuleringen ska fungera så är förhoppningen att fler patienter ska bli hjälpta av behandlingen med stöd av d-cycloserin.
Vetenskapsrådet har beviljat ett anslag på 17 miljoner till den kliniska behandlingsstudien som leds från Akademiska sjukhuset. Patienter kommer även behandlas i Göteborg, Lund, Stockholm, och Örebro.
Källa: Akademiska sjukhuset.