den 23 oktober 2024
Lilla Polhemspriset till metod för snabbare diagnos av sepsis
Lilla Polhemspriset går i år till Kaiyang Zeng som studerat på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och nu doktorerar vid dess Green Steel Project. Priset för bästa examensarbete på civilingenjörsnivå är kopplat till hälso- och sjukvårdssektorn.
Kaiyang Zeng
Doktorand och vinnare av Lilla Polhemspriset.
Kaiyang Zeng har utvecklat en ny metod att snabbare separera bakterier från blod. Det har stor betydelse för att på kortare tid diagnosticera sepsis, även kallat blodförgiftning.
Pristagaren får 50 000 kronor och ett diplom av Sveriges Ingenjörer, i samband med den årliga utdelningen av Polhemspriset, som i år sker den 6 november.
Sepsis, i folkmun kallat blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för patientens överlevnad och möjlighet att tillfriskna. Att insjukna i sepsis leder ofta till långvarig sjukdom och höga vårdkostnader för sjukvården.
När man misstänker sepsis ger man initialt bredspektrumantibiotika och livsuppehållande behandling samt gör en blododling för att ge information kring vilken antibiotika som har bäst chans att hjälpa patienten. Blododling är en tidskrävande analysmetod och det finns därför ett stort behov av att hitta snabbare metoder.
– I examensarbetet har Kaiyang Zeng undersökt en ny filterbaserad separationsmetod för att snabbare separera bakterier från blod, något som är av potentiellt stor betydelse i arbetet med att utveckla snabbare sepsisdiagnostik. Metoden uppvisar lovande egenskaper, som en relativt kort upparbetningstid och goda detektionströsklar, och är potentiellt ett bra komplement till befintliga tekniker som används i dag, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Examensarbetet ”Low-concentration Bacteria Separation from Whole Blood through a Slanted Filter in a Centrifuge Tube” har Kaiyang Zeng utfört vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm vid institutionen för intelligenta system.
Kaiyang Zeng växte upp i Shenzhen, China, och han tog sin kandidatexamen i materialvetenskap och teknik vid Harbin Institute of Technology. Efter examen kom han till Sverige 2020 och studerade nanoteknik vid KTH. Han vill använda sina akademiska färdigheter för att förbättra livskvaliteten i vårt samhälle. Nu är han doktorand i Green Steel Project vid KTH i Stockholm och forskar om problemet med väteförsprödning, en forskning som kan gynna övergången av vår stålproduktion mot en koldioxidfri process.
Ur priskommitténs motivering
Arbetet som är utfört vid KTH, Institutionen för intelligenta system, är grundligt i både utförande och redovisning och är ett väl rapporterat examensarbete med god avvägning mellan teori och praktik.
– Mitt examensarbete syftar till att minska den långvariga väntetiden för sepsisdiagnos. Den utformade rörstorlekenheten kan effektivt separera kliniskt relevanta bakterier med låg koncentration från blod. Den uppfyller kraven för ultrasnabb antibiotikakänslighetstestning och underlättar utvecklingen av ett mer avancerat och effektivt arbetsflöde för sepsisdiagnos. Detta kan hjälpa till att rädda fler liv hos sepsispatienter, säger Kaiyang Zeng.
– Jag är verkligen hedrad över att mitt examensarbete har utsetts till bästa examensarbete på civilingenjörsnivå 2024, säger Kaiyang Zeng.
Lilla Polhemspriset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.
Priset delades ut för första gången 1990.
Priset består av 50 000 kronor och ett diplom.
Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbetet i utbildningarna.
Ordet civilingenjör har funnits sedan 1800-talet men det var 1915 som civilingenjör blev en examenstitel.
Utbildningen motsvarar fem års heltidsstudier (300 högskolepoäng).
Nominerade arbeten bedöms efter ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade. Kreativitet, integrering av kunskaper, användbarhet och disposition är några av kriterierna.
Nomineringen görs av Sveriges tekniska högskolor och universitet och är inte öppen för enskilda.
En priskommitté granskar inkomna arbeten och lämnar därefter förslag till Sveriges Ingenjörers styrelse, som utser pristagarna.
Källa: Sveriges Ingenjörer.