Lenas idé ger ökad hälsa och minskad medicinering – med hjälp av rörelse

Efter många år som fysioterapeut var sambandet tydligt. Lena Axelsson Svedell visste att ökad rörelse leder till ett större välbefinnande hos patienter inom psykiatrin. Nu arbetar Lena dels med en forskningsstudie för att studera sambandet vetenskapligt, dels med en idé för psykisk hälsa och social hållbarhet för att hjälpa fler. – Det finns ett glapp mellan sjukvården och friskvården, säger Lena Axelsson Svedell, doktorand i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet.

De flesta vet att träning är bra för hälsan, både den fysiska och psykiska. Men att komma i gång kan vara svårt, särskilt för personer med någon form av psykiatrisk diagnos.

Lena Axelsson Svedell har arbetat som fysioterapeut vid Psykiatriska fysioterapimottagningen inom Region Örebro län sedan 2001 och är van att hjälpa och motivera människor att komma i gång med träning.

Hon har också gång på gång sett att en ökad dos rörelse ofta leder till bättre livskvalitet och sömn samt mindre nedstämdhet och ångest – och i många fall även minskad medicinering – hos patienterna. I vissa fall har detta även inneburit att människor gått från långtidsarbetslöshet till en anställning.

Efter behandlingen uteblir träningen – och problemen återkommer

Det stora problemet uppstår när mottagningens tolvveckorsbehandling är över. Eftersom många av dem Lena Axelsson Svedell behandlar har svårt att hålla i träningen själva, men inte har ekonomi att anlita en personlig tränare eller ens skaffa ett gymkort, blir resultatet att träningen uteblir och ohälsan återkommer.

– När man är färdigbehandlad hos oss så är det svårt att hitta ställen att gå vidare till, vi har ingenstans att hänvisa patienterna. Det är en stor frustration, för vi ser att det inte kommer att hålla – men samtidigt kan vi inte ha kvar personer i vård i åratal. Jag insåg att sjukvården och civilsamhället behöver hjälpas åt för att hitta lösningar och bygga broar mellan olika verksamheter.

Genom åren har idén att försöka lösa detta problem växt fram hos Lena Axelsson Svedell och under hösten 2021 bestämde hon sig för att på allvar ta tag i saken. Efter att ha talat med Anna Duberg, som utvecklat den sociala innovationen Dans för hälsa, ansökte Lena till innovationsmiljön Social Impact Lab vid Örebro universitet.

– Jag var lite tveksam först, för jag hade svårt att se att jag skulle kunna påverka det här jättestora problemet som jag sett i så många år. En av de största vinsterna med Social Impact Lab är att jag lärt mig att se min potential, att jag faktiskt kan göra skillnad och bidra till förändring.

Har genomfört pilottest, lanserat hemsida och träffat affärscoacher

Under året i Social Impact Lab 2022 finslipade och konkretiserade Lena sin idé Start your move. När programmet avslutades stod hon redo att konkret börja testa modellen i verkligheten. Tiden sedan dess har varit hektisk.

– Det har hänt jättemycket för mig efter programmet. Under våren har jag genomfört en pilot tillsammans med Friskis och Svettis och Ung arena, en verksamhet inom kommunen för personer mellan 16 och 26 år som står utanför arbetsmarknaden och ofta lider av psykisk ohälsa. Det var jätteroligt att få testa idén på riktigt och jag tar med mig många lärdomar från det i mitt fortsatta arbete med Start your move.

Lena Axelsson Svedell har också börjat bygga en hemsida, där hon samlar evidensbaserad information om träning, rörelse och dess effekter på den psykiska hälsan. Dessutom har hon utvecklat en separat idé som hon kallar för Rörelsekompis. Den går ut på att matcha personer som vill inspirera andra att röra på sig, med personer som har svårt att själva komma i gång med sin träning. Under sommaren ska hon få hjälp av studenter vid Örebro universitet att bygga en kontaktfunktion där matchningen kan ske.

– Under 2023 kommer jag att få använda 20 procent av min arbetstid inom specialistpsykiatrin på Region Örebro län för att fortsätta utveckla nya samarbeten och idén. Min vision är att jag ska kunna jobba med det här i framtiden, åtminstone på deltid. Jag vill också att modellen ska spridas till andra regioner i Sverige.

”Stora positiva effekter för både individen och samhället”

– Start your move skulle kunna förbättra hälsan och även arbetsförmågan hos personer med psykisk ohälsa, vilket får stora positiva effekter för både individen och samhället. I och med att ökad rörelse ofta leder till minskad medicinering skapar modellen även positiva effekter för miljön, eftersom läkemedel är en miljöbov.

Parallellt arbetar Lena Axelsson Svedell även halvtid som doktorand. I sitt forskningsprojekt Start låter hon personer med adhd genomgå ett tolv veckor långt träningsprogram tillsammans med en fysioterapeut och arbetsterapeut. Forskningen är inte avslutad ännu, men hon har redan fått positiva indikationer på resultatet.

– Våra första analyser visar att människor fått en bättre livskvalitet och kroppskännedom. Deltagarna berättar bland annat att de har lättare att få saker gjorda och att det blivit mindre konflikter inom familjen eftersom de känner sig lugnare. Några har även klarat av att ta ett arbete efter att ha varit långtidsarbetslösa. Det ser väldigt lovande ut.

Källa: Örebro universitet.