Låt tandvården ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd

Att man betalar så mycket för tandvården är märkligt. Får man en höftprotes betalar man så gott som ingenting själv, men ska man ha ett betydligt billigare implantat i käkbenet betalar den enskilda patienten ett betydande belopp. Varför ingår inte tandvården i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd?

Nu blir det alltmer uppenbart att många sjukdomar börjar i munhålan i samband med försämrad tandhälsa. Det handlar om hjärtkärlbesvär, diabetes, vissa cancerformer och mycket annat. Sjukdomar som kostar samhället stora summor varje år. En mer subventionerad tandvård skulle med stor sannolikhet minska dessa sjukdomar.

Tandhälsoförbundet menar att all nödvändig tandvård bör ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd och det gäller alla tänder - inte bara de fem första som omfattas av den så kallade tiotandvården. Alltför många skjuter upp tandläkarbesök på grund av kostnaderna, vilket ökar risken för otrevliga bakterier och försämrad tandhälsa.

Det politiska initiativet håller på att försvinna i denna fråga. I dag tycks endast Sverigedemokraterna aktivt driva frågan om billigare tandvård för alla. Deras och Tidöpartiernas reform vänder sig idag endast till personer över 67 år och omfattar långt ifrån allt som bör betraktas som nödvändig tandvård. Dessutom betalar patienten själv bland annat undersökning av tänderna, vilket gör att subventionen på 90 procent kraftigt begränsas.

Socialdemokraternas kongress 2025 beslutade man om att tandvården på sikt ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd, men frågan har inte fått särskilt stort utrymme i valrörelsen. Detsamma gäller liknande löften från vänsterpartiet och miljöpartiet.

Det enda rimliga är att tandvården ingår i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Det borde vara en viktig del i valrörelsen - vad gör att så många partier är rädda att ta i denna fråga? Säger Peter Wolter, ordförande i Tandhälsoförbundet.

Text: Ann-Marie Lidmark.