- Vi vet sedan tidigare att det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och risk för hjärt-kärlsjukdom, framför allt när det gäller bristen på möjligheter att påverka sitt arbete. Den aktuella studien bidrar med kunskap som skulle kunna leda till bättre sätt att förebygga och komma till rätta med riskfaktorer som förhöjda värden av blodtryck och kolesterol på arbetsplatsen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan ogynnsamma psykosociala arbetsförhållanden och markörer för hjärt-kärlsjukdom så som blodtryck, kolesterol, ateroskleros (plack i kärlen) och det metabola syndromet, vilket uppstår när en person lever med minst tre av riskfaktorerna övervikt/stort midjemått, högt blodtryck, förhöjt fastesocker och förhöjda kolesterolvärden.

- Vår studie visade att ”en spänd arbetsmiljö ”, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete var associerat med låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet hos kvinnor och metabolt syndrom hos män, medan ”passivt arbete” - låga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete - var associerat med diastolisk hypertoni hos kvinnor, säger Mia Söderberg, docent i arbets- och miljömedicin, leg psykolog, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

 Studien omfattar 3 882 personer 50‒64 år som ingick i Göteborgsdelen av SCAPIS och är genomförd med hänsyn till variablerna ålder, utbildning, rökning, fysisk träning, allmäntillstånd, stress och BMI. Deltagarna i studien fick fylla i ett extra frågeformulär med fokus på förhållandena på jobbet.  Forskarnas mål är att deras forskning så småningom ska resultera i nya och bättre sätt att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på arbetsplatser.    

Diastolisk hypertoni: Den form av hypertoni som orsakas av ett förhöjt undertryck (systolisk hypertoni orsakas av ett förhöjt övertryck).

Studiens namn: Psychosocial job conditions and biomarkers of cardiovascular disease: A cross-sectional study in the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)

Tidskrift: Scandinavian Journal of Public Health

Fakta om stress (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdom. Vid stress sänder hjärnan signaler som får hjärtat att slå fortare, musklerna spänns, stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi, smärttröskeln höjs och blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig.

Symtom: Tidiga signaler på att man är alltför stressad kan vara dålig sömn eller att man känner en stor trötthet som inte går att vila bort. En del blir lätt irriterade eller rastlösa och har svårt att koppla av. Olustkänslor, oro, rädsla och ångest liksom svårigheter att koncentrera sig kan också vara tecken på stress. Kroppen kan även reagera med hjärtklappning och det kan kännas svårt att andas. Vissa drabbas av orolig mage, smärtor eller förstoppning medan andra lider av andra typer av värk. Överkänslighet mot ljud, ljus eller vissa dofter kan också vara varningssignaler. På samma sätt kan utslag och eksem vara en larmklocka som signalerar att kroppen är i obalans.

Hantering: Många som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Ofta räcker det med en tids vila, ett miljöombyte eller en förändring av livssituationen för att återhämta sig. Oavsett symtom är det avgörande att man tar bort åtminstone några av orsakerna till att man känner sig stressad. En sund livshållning med god sömn, fysisk träning och avkoppling kan både förbygga stress och bryta skadliga mönster. Vissa kan även behöva hjälp av psykologisk eller psykiatrisk expertis. Läs mer om stress och om hur man kan hantera och förbygga stress här.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Antal: I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Närmare 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Drabbade yrkesföra: Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20-69 år. Samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Levnadsvanor: Stillasittande och övervikt ökar dramatiskt och riskerar att öka dödstalen i hjärt-kärlsjukdom.

Riskfaktorer: Närmare en halv miljon svenskar lider av diabetes. Dessa löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt. En av fem har förhöjt blodtryck i Sverige och löper ökad risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser, exempelvis stroke. Andra riskfaktorer är förhöjda kolesterolvärden och plackbildningar i kärlen som tenderar att spricka och orsaka hjärtinfarkt.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder. Mer resurser till forskningen och bättre livsstilsråd krävs för att vända utvecklingen.

Källa: Hjärt-Lungfonden.