den 2 december 2020
Immunterapi ger hopp om behandling som bromsar ALS
Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling för att med immunterapi bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
– Vi kunde se att en specifik antikropp bromsade spridning av felveckade proteinklumpar och utveckling av ALS i möss. Det talar för att immunterapi kan vara en möjlig väg för att bromsa sjukdomen vid vissa typer av ALS, säger Ulrika Nordström.
Mutationer i den gen som kodar för proteinet Superoxiddismutas 1 kan orsaka ALS. Tidigare forskning vid ALS-gruppen i Umeå har visat att klumpar av muterat SOD1 protein sätter igång en dominoeffekt som sprider sjukdomen i centrala nervsystemet. Det felveckade proteinet sprider sig från cell till cell och får friska proteiner att vecka sig enligt samma felaktiga mall. Följden blir att fler och fler av de nervceller som styr kroppens muskler bildar proteinklumpar och dör. Forskarna har identifierat två olika typer av felveckade protein klumpar som kan bildas av muterat SOD1. Båda typerna har visat sig kunna starta igång processen och ge ALS-liknande förlamningssymtom i transgena möss.
Det som forskarna nu har lyckats med är att ta fram antikroppar som binder specifika strukturer i felaktigt veckat SOD1-protein. Bland olika kandidater har man identifierat en speciell antikropp med det vetenskapliga namnet aSOD1143-153 som binder felaktigt veckat protein men inte normalt SOD1. I försök på möss som behandlades med antikroppen kunde man se att spridningen av felveckat SOD1-protein dämpades och att sjukdomsutvecklingen därmed saktade in. En annan antikropp, som binder en annan del av proteinet visade sig istället ha rakt motsatt effekt, och behandling resulterade istället till att sjukdomsutvecklingen accelererades.
– Vägen fram till ett eventuellt läkemedel och bromsande behandling är lång, och än så länge gäller detta bara vissa typer av ärftlig ALS. Olika typer av ALS kommer att behöva olika behandlingsstrategier. Men immunterapi med specifika antikroppar som riktar sig speciellt mot ihopklumpat protein är så här långt lovande och något vi ska forska vidare kring, säger Ulrika Nordström.
Vid amyotrofisk lateralskleros, ALS, förtvinar de motoriska nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler. Sjukdomen leder till att musklerna blir svaga och skrumpnar, och så småningom till förlamning och död.
Källa: Umeå universitet
Om den vetenskapliga publiceringen
Aggregate-selective antibody attenuates seeded aggregation but not spontaneously evolving disease in SOD1 ALS model miceManuela Lehmann, Matthew Marklund, Anna-Lena Bolender, Elaheh E. Bidhendi, Per Zetterström, Peter M. Andersen, Thomas Brännström, Stefan L. Marklund, Jonathan D. Gilthorpe, Ulrika Nordström
Acta Neuropathologica Communications
DOI: 10.1186/s40478-020-01032-2
Annonser
